tag:blogger.com,1999:blog-76476992237074692392024-03-13T11:41:31.030+01:00SpaceFlashDe senaste nyhetsflasharna om rymden samlade på ett ställe, blandat med teser, krönikor och intergalaktiska kåserier!Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.comBlogger156125tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-51886965019714403052023-06-23T18:40:00.000+02:002023-06-23T18:40:32.029+02:00Rosetta's final images (2 min video)!<p>In early 2014, it was time to wake up Rosetta. The European Space Agency space probe had been slumbering since some time after the launch back in 2004 and had now been closing in on its main target, the comet 67P/Churyumov-Gerasimenko. <br /><br />The spacecraft also had a companion, Philae and later that year these two fellows went into orbit around the comet and started to investigate it, for scientific reasons and to find a proper landing spot for the lander module, on the "duck shaped" celestial body, and to become the first spacecraft ever to land on a comet.</p><p>November 12 it was finally time for Philae to land, but unfortunately it failed to do it properly (it bounced a couple of times, due to failing anchoring harpoons), but managed to stop. A few days later it got to its final rest, after first sending lots of interesting data back to Earth.</p><p>Even Rosetta got to land (crash) on the comet's surface later, but before that it had also gather and transmitted lots of useful and interesting data and imagery (including photos of Philea on its final parking spot) back to the ESA headquarters, both from orbit and during its descent.</p><p>In the video below are some of the images that was send back to Earth, all taken from the <a href="https://www.esa.int/Science_Exploration/Space_Science/Rosetta/Rosetta_image_archive_complete" target="_blank">ESA’s archives</a>: <i>"All high-resolution images and the underpinning data from Rosetta’s pioneering mission at Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko are now available in ESA’s archives, with the last release including the iconic images of finding lander Philae, and Rosetta’s final descent to the comet’s surface..."</i><br /><br />Click or tap on the video to get full screen.</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.blogger.com/video.g?token=AD6v5dy40wDi1i5wHBhWi-4_U-2rUIwLgwL33oDmpj631V-qqWuOR9IYc6NFMBYVnakeRK0zx-3Pm96aJvp8aYNi8A' class='b-hbp-video b-uploaded' frameborder='0'></iframe></div><br />Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-15333669374762822512022-06-23T17:14:00.001+02:002022-07-03T20:34:53.464+02:00Lake Dellen - an astrobleme<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEORaudYdCo4Di7JeX3a4f6Hebn4YNwlsW6VFv7jqCKyHZWHPF7cvuBOzUQ_965MCxiX8aCoU5OXaEp1IYSLCnhnw9l5MKolZOL2h16qZLLsFHXQXCTmUhiwByBBDlg9Jtw0ZlK33VpCrBvAHqBO3P3dz436iy3tRtsLI4Dy-kkXOOxHZGannH40l2/s4032/20220623_155332.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="4032" data-original-width="3024" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEORaudYdCo4Di7JeX3a4f6Hebn4YNwlsW6VFv7jqCKyHZWHPF7cvuBOzUQ_965MCxiX8aCoU5OXaEp1IYSLCnhnw9l5MKolZOL2h16qZLLsFHXQXCTmUhiwByBBDlg9Jtw0ZlK33VpCrBvAHqBO3P3dz436iy3tRtsLI4Dy-kkXOOxHZGannH40l2/w150-h200/20220623_155332.jpg" width="150" /></a></div><p>An impact structure, or <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Impact_structure" target="_blank">astrobleme</a> (meaning "star wound") is a generally circular or craterlike geologic structure of deformed bedrock or sediment produced by impact on a planetary surface, whatever the stage of erosion of the structure. </p><p>The vaguely circular <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Dellen" target="_blank">Lake Dellen</a> water system, in Sweden, was formed by an impact crater 89 million years ago (some will even say 100+ M ya), placing the impact in the Late Cretaceous, when the area was hit by a meteorite. </p><p>The initial resulting impact crater measured about 19 kilometers in diameter. Nowadays it's only half that size. The impact resulted in the area containing the rock Dellenite (a rock intermediate in composition between Rhyolite and Dacite), which has become the provincial rock.</p><p>In contrast to an impact structure, an impact crater is the surface expression of an impact structure. In many cases, on Earth, the impact crater has been destroyed by erosion, leaving only the deformed rock or sediment of the impact structure behind. This is the fate of almost all old impact craters on Earth, unlike the ancient pristine craters preserved on the Moon and other geologically inactive rocky bodies with old surfaces in the Solar System. </p><p>Asteroid <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_minor_planets:_7001%E2%80%938000#704" target="_blank">7704 Dellen</a> was named after it.</p><p>An installation of the Sweden Solar System representing Pluto and Charon lies near the southern lake; the pillars holding the model objects are made of dellenite.</p><p>Check out the links for more info.</p><p>Sources: Magasin Hälsingland (summer issue 2022) and Wikipedia.</p><p><br /></p>Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-82272175956438805822018-10-25T22:42:00.001+02:002023-01-24T19:44:13.573+01:00Why interested in astronomy<div class="tr_bq" style="text-align: left;">
This is an article (or a note, to be more precise) called "Note to self (and others): Why I'm interested in astronomy." that I wrote on Facebook, back in November 2010.<br /></div>
<div class="tr_bq"><div style="text-align: left;">Read, contemplate and enjoy!</div><div style="text-align: left;">/Christofer Döss</div></div>
<div style="text-align: left;"><br /></div>
<blockquote style="text-align: left;">
Some 80 years ago we started to broadcast TV signals. Every TV signal, every program, every TV show and every film that has been broadcasted through air since then has been transmitted not only to our TV devices but straight out into space as well - as one can hear in the "Contact" movie clip, at <a href="http://www.facebook.com/video/video.php?v=466063228672">http://www.facebook.com/video/video.php?v=466063228672</a>.</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
The speed of light is almost 300,000 km/second and the distance light makes on a single year is called a light-year.</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
As electric signals, as well as TV signals, are transfered on wire, in air and in space at a speed close to the speed of light, TV signals has been wooshing thru space for 80 light-years. Follow?</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
Now we come to the interesting part! </blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
Our nearest star is of course our own sun. The next nearest star is the "well known" star called Alpha Centauri. That star is only 4 light-years away...! Not even the 50th(!) closest star is close to our first broadcasted TV signals! That star, called DEN 0255-4700, is only 16 light-years away! </blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
That put one's thoughts in some perspective huh! </blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
And people are wondering why I'm interested in astronomy...! </blockquote>
<div style="text-align: left;"><br /></div>
<blockquote style="text-align: left;"><b>
Addendum 1:</b></blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
The estimated age of the universe is 13.75 ± 0.17 billion years, since the time of the Big Bang. That is: The light from that early Big Bang has been traveling for 13.75 billion years...</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
In other words: Universe is 13.75 billion light years across!</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
<a href="https://spaceflashnews.blogspot.com/2010/05/stor-skillnad-for-liten-bit.html">https://spaceflashnews.blogspot.com/2010/05/stor-skillnad-for-liten-bit.html</a> </blockquote>
<blockquote>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://4.bp.blogspot.com/-9EBK17F6P1E/W9IpDiB_NwI/AAAAAAACt9o/nyM_rX1P4yYV4O4-bdYE1DCs0uX7UKzoACLcBGAs/s1600/Stor%2Bskillnad%2Bf%25C3%25B6r%2Bliten%2Bbit%2B-%2BArtists%2Brendering%2Bof%2BVoyager%2B2%2Bin%2Bthe%2Bouter%2Bregions%2Bof%2Bthe%2Bheliosphere%252C%2Bthe%2Bmagnetic%2Bbubble%2Baround%2Bthe%2Bsolar%2Bsystem%2Bgenerated%2Bby%2Bthe%2Bsolar%2Bwind%2BCredit%2BNASA.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="526" data-original-width="800" height="210" src="https://4.bp.blogspot.com/-9EBK17F6P1E/W9IpDiB_NwI/AAAAAAACt9o/nyM_rX1P4yYV4O4-bdYE1DCs0uX7UKzoACLcBGAs/s320/Stor%2Bskillnad%2Bf%25C3%25B6r%2Bliten%2Bbit%2B-%2BArtists%2Brendering%2Bof%2BVoyager%2B2%2Bin%2Bthe%2Bouter%2Bregions%2Bof%2Bthe%2Bheliosphere%252C%2Bthe%2Bmagnetic%2Bbubble%2Baround%2Bthe%2Bsolar%2Bsystem%2Bgenerated%2Bby%2Bthe%2Bsolar%2Bwind%2BCredit%2BNASA.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: left;"><br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-GwEibuijqoA/W9IpDo793RI/AAAAAAACt9k/jvFagLR2vrog2yjDVTwqzIplvUBxp6oTACLcBGAs/s1600/Stor%2Bskillnad%2Bf%25C3%25B6r%2Bliten%2Bbit%2B-%2BVoyager_1_entering_heliosheath_region.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="1080" data-original-width="1600" height="216" src="https://2.bp.blogspot.com/-GwEibuijqoA/W9IpDo793RI/AAAAAAACt9k/jvFagLR2vrog2yjDVTwqzIplvUBxp6oTACLcBGAs/s320/Stor%2Bskillnad%2Bf%25C3%25B6r%2Bliten%2Bbit%2B-%2BVoyager_1_entering_heliosheath_region.jpg" width="320" /></a></div><div style="text-align: left;"> </div></blockquote>
<div style="text-align: left;"><br /></div>
<div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div>
<blockquote style="text-align: left;"><b>
Addendum 2:</b></blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
Another aspect of distances is this:</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
- The light from our moon takes 1 second to reach us on earth</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
- The sunlight needs 8 minutes to enlight our lives</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
- The radio signals from the NASA space probe New Horizon, on its way to the dwarf planet Pluto and beyond (estimated flyby of the Pluto system on 14 July 2015), needs 4 hours to reach earth. </blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
- The Voyager spacecrafts 2 and 1 (launched by NASA in 1977) needs some 15 and 18 hours "of light travel time" to reach earth. The signals from the Voyager spacecrafts that is.</blockquote>
<blockquote style="text-align: left;">
<a href="https://twitter.com/spaceflashnews/status/769047199477014528">https://twitter.com/spaceflashnews/status/769047199477014528</a></blockquote>
<blockquote>
<a href="https://twitter.com/spaceflashnews/status/769047199477014528"></a><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://twitter.com/spaceflashnews/status/769047199477014528"></a><a href="https://3.bp.blogspot.com/-BYClb8w_mcQ/W9IpS7pwLTI/AAAAAAACt9s/rP3Uu_LaMS8sSGYXVvYqwXKk_CIHmKg-ACLcBGAs/s1600/The%2Bclosest%2Bstar%2Bto%2Bour%2BSun%2Bis%2Bonly%2B4%252C2%2BLight%2BYears%2Baway.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" data-original-height="720" data-original-width="960" height="240" src="https://3.bp.blogspot.com/-BYClb8w_mcQ/W9IpS7pwLTI/AAAAAAACt9s/rP3Uu_LaMS8sSGYXVvYqwXKk_CIHmKg-ACLcBGAs/s320/The%2Bclosest%2Bstar%2Bto%2Bour%2BSun%2Bis%2Bonly%2B4%252C2%2BLight%2BYears%2Baway.jpg" width="320" /></a></div>
</blockquote>
<div style="text-align: left;"><br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<blockquote style="text-align: left;">
</blockquote>
<div style="text-align: left;"><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><br /></div></div><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><div style="text-align: left;"><b>Addendum 3 (2023-01-23):</b></div></div><div style="text-align: left;"><div><div style="text-align: left;"><br /></div></div></div><div style="text-align: left;"><div><div style="text-align: left;">Here's yet another aspect of this "dilemma":</div></div></div><div style="text-align: left;"><div><div style="text-align: left;">The vast distances in space is the reason behind why we won't actually take us anywhere. We're stuck here for good - even if we could travel with the speed of light!</div></div></div><div style="text-align: left;"><div><div style="text-align: left;"><br /></div></div></div><div style="text-align: left;"><div><div style="text-align: left;">Watch this interesting video, to see why: <a href="https://twitter.com/astro_alexandra/status/1617639614390611968" target="_blank">https://twitter.com/astro_alexandra/status/1617639614390611968</a></div></div></div><div style="text-align: left;"><div><div style="text-align: left;"><br /></div></div></div><div style="text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPMjtW_7Wmr5dqFpfYY6CwZX9rgGqf7BXDlNSZptJWDbJ6X7zaDpZXa2gS9KFHAsC3o-R1TeCY9evaCQo_5RlVhun6WBYrKU1S_5K5j1ftvz3KHRvKVPWILQTP5fFyNcOCcUZQUoEXmxkMlYdSk-wEKlTY_0dG0ByjCcDR051jzn39Qee-aJ-bpnya/s677/4%20billion%20years.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="677" data-original-width="426" height="548" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPMjtW_7Wmr5dqFpfYY6CwZX9rgGqf7BXDlNSZptJWDbJ6X7zaDpZXa2gS9KFHAsC3o-R1TeCY9evaCQo_5RlVhun6WBYrKU1S_5K5j1ftvz3KHRvKVPWILQTP5fFyNcOCcUZQUoEXmxkMlYdSk-wEKlTY_0dG0ByjCcDR051jzn39Qee-aJ-bpnya/w344-h548/4%20billion%20years.png" width="344" /></a></div></div></blockquote><div style="text-align: left;"><div style="text-align: left;"><br /></div></div>Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-86291126221544769122018-03-19T22:34:00.002+01:002018-03-19T22:34:44.373+01:00Earth from Moon and vice versaThese two photos shows Earth as seen from orbit of our Moon - and Moon as seen from orbit of Earth.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-5OAZCbmWTHA/WrAsbrVyTXI/AAAAAAACGdM/sOUKwtHJ0Wcq2w7jFkCb-dCiUzcSjkQkACLcBGAs/s1600/Screenshot_20180319-205008.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="840" data-original-width="1078" height="249" src="https://3.bp.blogspot.com/-5OAZCbmWTHA/WrAsbrVyTXI/AAAAAAACGdM/sOUKwtHJ0Wcq2w7jFkCb-dCiUzcSjkQkACLcBGAs/s320/Screenshot_20180319-205008.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-kCbtiphlYNY/WrAsea1fYSI/AAAAAAACGdQ/4Mm8PeEnFawSC9ZkzVYlDM0gJoCKDEdwACLcBGAs/s1600/Screenshot_20180319-205036.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1313" data-original-width="1080" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-kCbtiphlYNY/WrAsea1fYSI/AAAAAAACGdQ/4Mm8PeEnFawSC9ZkzVYlDM0gJoCKDEdwACLcBGAs/s320/Screenshot_20180319-205036.jpg" width="263" /></a></div>
Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-36783751381684235482017-08-20T19:17:00.002+02:002022-10-25T17:44:29.505+02:00My three (now 5) solar eclipses<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-bLVVgnjQZbg/WZm-MEkiD4I/AAAAAAABWQU/ogL3_qJBcB4V9A7bbv7-PEwRLhn1Dv-YgCEwYBhgL/s1600/20170818_193853.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1131" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/-bLVVgnjQZbg/WZm-MEkiD4I/AAAAAAABWQU/ogL3_qJBcB4V9A7bbv7-PEwRLhn1Dv-YgCEwYBhgL/s320/20170818_193853.jpg" width="226" /></a></div>
<div>
<i>In the shadow of the upcoming Great American Solar Eclipse, I here recall my three encounters with the moon, blocking our sun.</i></div>
<div>
<br /></div>
<div><b><span style="font-size: medium;">
1.) My first solar eclipse</span></b> was back back in the summer of 1990, June 22 to be more exact, in my early 20's, when I travelled with my father from Sweden almost to the Russian border in Joenssuu, Finland, to watch a total. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
We traveled nonstop for 14 hours, both by boat and by car, and got there just in time to experience the deep twilight during the totality, at 04:52 in the morning and midnight sun. We manage to catch a glimpse of it just as the sun took a peak through the clouds. The birds stopped singing and the crowd that had gathered at a football field stopped talking. Even the wind stopped! It was dead calm and no one said a word until the real totality began and a loud "Wow!" could be heard among us sun gazers. Neither of us two had any solar eclipse glasses or shades with us so we couldn't watch directly at the sun, but the mere experience itself was really worth the long journey!</div>
<div>
<br /></div>
<div>
The shadow, white band on the enclosed map, was 240 km wide as it crossed Finland's south-eastern parts.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div><span style="font-size: medium;"><b>
2.) My second eclipse was a partial</b>,</span> some fifteen years ago or so, when I was at work. Unfortunately I didn't have proper eclipse glasses with me so I didn't see much. On the other side it wasn't much to see either as not much of the sun was blocked from our part of the world. So if you didn't know what was going on you couldn't tell what was happening, as it didn't get any darker at all.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div><b><span style="font-size: medium;">
3.) My third and most recent eclipse</span></b> was also a partial (but this time a much greater part), just a few years ago here in Sweden, when I was fortunate to be able to watch it from work too, now with proper solar eclipse shades this time.<br />
<br />
As this occurred during work hours I didn't have time to prepare any photo equipments so I couldn't take any pictures of it. Luckily this was a sunny day too and the sun had just started to shine through one of the work windows and I could see the moon cover a large bit of the sun, at maximum. The sun looked just like a crescent moon, but much much brighter. That was a pretty cool experience too!<br />
<br />
<div>
Read more about the August 21, 2017, Great American Eclipse here: </div>
<div>
- <a href="https://www.greatamericaneclipse.com/">https://www.greatamericaneclipse.com</a></div>
<div>
- <a href="https://eclipse2017.nasa.gov/" target="_blank">https://eclipse2017.nasa.gov </a><br />
<br />
If you have twitter you can follow my space news account <a href="https://twitter.com/spaceflashnews" target="_blank">@spaceflashnews</a> there.</div>
<div>
<br />
Happy solar eclipse viewing!<br />
/Christofer Döss, Sweden</div>
<br />
<br />
<u><br />
E D I T (P S 1)</u><br /><b><span style="font-size: medium;">
4.) Today's Partial Solar Eclipse, 2018-08-11</span></b>, over Sweden (up to the North Pole), is my 4th Solar Eclipse - and my 1st that I have managed to get shots of!<br />
<br />
As with my second one this Eclipse was also just covered by only a small part of the moon, from our part of Sweden, so you couldn't tell what was happening if you didn't know what was actually going on.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-7w1g3IpkP1M/W27b_W_QEFI/AAAAAAACg_8/CtgGPCf-veEvMlTe0GpTnvKsdzFQwc_kgCEwYBhgL/s1600/20180811_112334.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://3.bp.blogspot.com/-7w1g3IpkP1M/W27b_W_QEFI/AAAAAAACg_8/CtgGPCf-veEvMlTe0GpTnvKsdzFQwc_kgCEwYBhgL/s320/20180811_112334.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-gmHH0AKoALw/W27b8rBMIsI/AAAAAAACg_k/teInxwd3B-Azb1XpDRe2yNH_NbZDFEAagCLcBGAs/s1600/20180811_110634.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://3.bp.blogspot.com/-gmHH0AKoALw/W27b8rBMIsI/AAAAAAACg_k/teInxwd3B-Azb1XpDRe2yNH_NbZDFEAagCLcBGAs/s320/20180811_110634.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-T6xBxBvZ8pE/W27b8qsz0GI/AAAAAAACg_o/Kovtn27INVUF8w4zPeXLJWSf0_nQ3_veQCLcBGAs/s1600/20180811_111117.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="900" data-original-width="1600" height="180" src="https://3.bp.blogspot.com/-T6xBxBvZ8pE/W27b8qsz0GI/AAAAAAACg_o/Kovtn27INVUF8w4zPeXLJWSf0_nQ3_veQCLcBGAs/s320/20180811_111117.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/--xvECg4YJRk/W27cpekALpI/AAAAAAAChAA/9m8nfWmjQJUEQtAcbtr-sWXfkwpo9HdMgCLcBGAs/s1600/20180811_111901.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://3.bp.blogspot.com/--xvECg4YJRk/W27cpekALpI/AAAAAAAChAA/9m8nfWmjQJUEQtAcbtr-sWXfkwpo9HdMgCLcBGAs/s320/20180811_111901.jpg" width="180" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-pm-7YKZTXh0/W27b_HXz59I/AAAAAAACg_4/Q3AuZWzOJ9gKh8AcOBWcUfoVLen4oFf7gCEwYBhgL/s1600/20180811_111402.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="900" height="320" src="https://2.bp.blogspot.com/-pm-7YKZTXh0/W27b_HXz59I/AAAAAAACg_4/Q3AuZWzOJ9gKh8AcOBWcUfoVLen4oFf7gCEwYBhgL/s320/20180811_111402.jpg" width="180" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /><br /><br /><u>E D I T (P S 2)</u></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
A Twitter comment I made about this, illustrated with one of these photos, rendered in a post in an August 12 <a href="https://amp.space.com/41464-partial-solar-eclipse-august-2018-photos.html" target="_blank">Space.com article</a> (<--- click="" link="" p="" there=""></---></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
"...A little farther north in Sweden, photographer Christofer Döss of Spaceflash News tweeted one of his photos of the eclipse at Petricca. 'The moon took a little bit bigger bite out of the sun up here in Sweden' Spaceflash News tweeted. In northern Sweden, where he captured the photo, the moon was covering about 15 percent of the sun's disk." </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://2.bp.blogspot.com/-K_J-Sq9lJi0/W3pashOrO-I/AAAAAAACig4/ZUJJoiv_zTMqYaUijZawuUbXkCKJzzeOgCLcBGAs/s1600/Screenshot_20180820-080606_Twitter.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="579" height="640" src="https://2.bp.blogspot.com/-K_J-Sq9lJi0/W3pashOrO-I/AAAAAAACig4/ZUJJoiv_zTMqYaUijZawuUbXkCKJzzeOgCLcBGAs/s640/Screenshot_20180820-080606_Twitter.jpg" width="231" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://twitter.com/spaceflashnews/status/1028406843796873216?s=19">https://twitter.com/spaceflashnews/status/1028406843796873216?s=19</a><br /><br /><br /><br /><br /><u>E D I T (P S 3)</u></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><b><span style="font-size: medium;">5.) My fifths solar eclipse</span></b> and the second Partial Solar Eclipse of 2022 was visible today, October 25th, from most of <a href="https://www.timeanddate.com/eclipse/solar/2022-october-25" target="_blank">Europe, northern Africa, the Middle East, and western parts of Asia</a>... <br /><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhysEgWm4qLaj3jMCx1bjqULccY_8-3Qa6afF0lk-00sOob2ZOzM1Njv08KLgj0sweHKUCI-TMAvU8fe5C6ZmgZlvCfYYwIA-1h2TymZDXxaDdGSaClZt6HVuWzB52rENzVC5BbOQP_vlVBQzXKEI5ArjvSJ0Chd9LA9voiMFfC5-HJj-bK2Cqd4bcl/s455/Ff18fMQWYAEWmXo.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="301" data-original-width="455" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhysEgWm4qLaj3jMCx1bjqULccY_8-3Qa6afF0lk-00sOob2ZOzM1Njv08KLgj0sweHKUCI-TMAvU8fe5C6ZmgZlvCfYYwIA-1h2TymZDXxaDdGSaClZt6HVuWzB52rENzVC5BbOQP_vlVBQzXKEI5ArjvSJ0Chd9LA9voiMFfC5-HJj-bK2Cqd4bcl/s320/Ff18fMQWYAEWmXo.png" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3-OXsocFRCW7Ww40NyR_p-JG4A60RpjvAADq1rZGNQwZ49voevbDs4V1ki_r89mf8NA1hzX8ku0xa-tsYfz6NSfm49vCXfblM9FMr_HFkH7zlqTW6-BrQctH0cFH8_m-y0OQzBHYbJdIMJ24iRa35bTJCId0ooVWUoU6Iy8mHA2zdnehWclqCNl1r/s505/Ff18fKdXwAYXAmU.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="486" data-original-width="505" height="308" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3-OXsocFRCW7Ww40NyR_p-JG4A60RpjvAADq1rZGNQwZ49voevbDs4V1ki_r89mf8NA1hzX8ku0xa-tsYfz6NSfm49vCXfblM9FMr_HFkH7zlqTW6-BrQctH0cFH8_m-y0OQzBHYbJdIMJ24iRa35bTJCId0ooVWUoU6Iy8mHA2zdnehWclqCNl1r/s320/Ff18fKdXwAYXAmU.png" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both;">For example, in Stockholm, Sweden, the partial solar eclipse began at 11:08, reached maximum (46% covered by the moon) at 12:10-12:16 and ended at 13:23.</div><div class="separator" style="clear: both;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both;">However, the <a href="https://instagram.com/p/CkIMMJYjoKA" target="_blank">weather forecast</a> didn't look that good, at least not for the horizon of Sweden.<br /><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaFYJ92f-L7hxSq8LZ4WTJYCeMV8nbI205RFbtpXb3hOFdC4h0HyOUthxVc29fQLEwlcIkyV6tWs4Cnq4uNCOw6bLsHmImA1RkqyxvHehgflVGDAYL94z_LzkGh3sGR-OtNxId0Qf_2-5-jirryHJEg18vpl1m8oqHNDvHeeRtR259RNFrSQdjpBbA/s1080/Ff5dJQNXoAAWHN0.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="914" data-original-width="1080" height="271" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhaFYJ92f-L7hxSq8LZ4WTJYCeMV8nbI205RFbtpXb3hOFdC4h0HyOUthxVc29fQLEwlcIkyV6tWs4Cnq4uNCOw6bLsHmImA1RkqyxvHehgflVGDAYL94z_LzkGh3sGR-OtNxId0Qf_2-5-jirryHJEg18vpl1m8oqHNDvHeeRtR259RNFrSQdjpBbA/s320/Ff5dJQNXoAAWHN0.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both;">At maximum there were indeed heavy clouds here in Sweden, during the Partial Solar Eclipse. However one could actually tell <a href="https://www.instagram.com/p/CkIg7TKjB9W/" target="_blank">it turned darker outside</a>, when the Sun was 46% covered by the moon.</div><div class="separator" style="clear: both;"> <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQTgPja1PhQqnUeiULudFLvyyemzduApJ4D2YVh8MODvZ2XWVsE3BsVg33FEQsMAtC5TCklZSypT6HwhNCeiAU9mo7BrNGraDHFnOFi_V1mNh3I4HntxeRUhU03p_ri3vbSp-ptolSMC-oQw8JrrpHYbNwBStWbhYRrcuRAuf-x67LXXpeJhiD91wv/s2048/Ff6FyKqWAAAQE52.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2045" data-original-width="2048" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQTgPja1PhQqnUeiULudFLvyyemzduApJ4D2YVh8MODvZ2XWVsE3BsVg33FEQsMAtC5TCklZSypT6HwhNCeiAU9mo7BrNGraDHFnOFi_V1mNh3I4HntxeRUhU03p_ri3vbSp-ptolSMC-oQw8JrrpHYbNwBStWbhYRrcuRAuf-x67LXXpeJhiD91wv/s320/Ff6FyKqWAAAQE52.jpg" width="320" /></a></div><br /></div><div class="separator" style="clear: both;">With the maximum over and 20 minutes to the end of the #PartialSolarEclipse, the heavy clouds turned <a href="https://www.instagram.com/p/CkIvPhODv9B/" target="_blank">much brighter again</a>, than under max. </div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUiar3Y9YPYkPqW6oGMR__auwCNqCnNT9zld83kar9Gx6R9kWofiZwSX1GFzV8KcBoaNvITZQf5JnwFOPApJ_HkCbQ_fivdRjFBmsD-1Xo1qAVhMg7RYsJyz6jW7fnjuyQoRQ29g9pzFi6AN4oAXyv8OORBPTXC6v9IHUJPj3XaIg3W3r4-9HH1OxO/s2048/Ff6Qo66XgAAdpwY.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="2048" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUiar3Y9YPYkPqW6oGMR__auwCNqCnNT9zld83kar9Gx6R9kWofiZwSX1GFzV8KcBoaNvITZQf5JnwFOPApJ_HkCbQ_fivdRjFBmsD-1Xo1qAVhMg7RYsJyz6jW7fnjuyQoRQ29g9pzFi6AN4oAXyv8OORBPTXC6v9IHUJPj3XaIg3W3r4-9HH1OxO/s320/Ff6Qo66XgAAdpwY.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip314gGUG_m9hMyse0oR5tstbIisKnrMrwYSk_N_PGWykxc11wOUgpTgSobhaSPOnPqr-DfYsoXLy8T3EGszye8muyKTBFqD3SIjFh1NL-iEeqRFfjywZurZxA5xR8N_R6MHXsXSDuEirqZh9BA1g1W37RYpSkeXgJEoNbI95iLBx1Qbn7xho_r4nw/s1564/Ff6QoiLXoAMMOe-.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1564" data-original-width="1564" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip314gGUG_m9hMyse0oR5tstbIisKnrMrwYSk_N_PGWykxc11wOUgpTgSobhaSPOnPqr-DfYsoXLy8T3EGszye8muyKTBFqD3SIjFh1NL-iEeqRFfjywZurZxA5xR8N_R6MHXsXSDuEirqZh9BA1g1W37RYpSkeXgJEoNbI95iLBx1Qbn7xho_r4nw/s320/Ff6QoiLXoAMMOe-.jpg" width="320" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both;">So, even if I couldn't get to see the actual eclipse through the clouds, I could see the darker-brighter effects of it. That makes it my fifths (5!) solar eclipse I have watched during my 52 year old life - which is not very rare, but it's not that usual either! <br /><br /><br /></div><div class="separator" style="clear: both;"><br /></div></div></div><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both;">The next upcoming Solar Eclipses, <a href="https://www.timeanddate.com/eclipse/list.html?region=europe" target="_blank">visible from Sweden (and the rest of Europe)</a> will be in...</div></div></div></div></blockquote><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div></div></div></div><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b>- 2025-03-29: </b>Partial, seen from much of Europe, North of Asia, North/West Africa, much of North America, Atlantic and Arctic.</div></div></div></div></blockquote><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div></div></div></div><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b>- 2026-08-12:</b> Total, seen from Europe, North/East Asia, North/West Africa, much of North America, Pacific, Atlantic and Arctic.</div></div></div></div></blockquote><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><br /></div></div></div></div><blockquote style="border: none; margin: 0 0 0 40px; padding: 0px;"><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><b>- 2027-08-02:</b> Total, seen from South/West Europe, South/West Asia, much of Africa, East and North America, Atlantic and Indian Ocean.</div></div></div></div></blockquote><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both;"><br /></div></div></div>
</div>
Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-29881640950650730832014-12-31T23:40:00.001+01:002023-06-23T17:32:33.095+02:00NASA 2014: A Year in Photos!"Happy New Year 2015!<br />
<br />
Thank You Google+ Fans!<br />
<br />
Google+ Photos: <br /><a href="https://plus.google.com/u/0/113507009175485747967/posts/R4vi4HBokmq" target="_blank">https://plus.google.com/u/0/113507009175485747967/posts/R4vi4HBokmq</a><br />
<br />
#NASA #Space #HappyNewYear #Astronomy #ISS #Astronauts #Science #Technology #Engineering #STEM #Exploration #ESA #CSA #JAXA #Roscosmos #Photos #YearInPhotos<br />
<br />
/ Friends of NASA, 31 dec. 2014"Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-73470923054198765772014-12-30T13:23:00.000+01:002014-12-30T13:23:28.296+01:00Rymd-året 2014 i bilderRymd-året 2014, i bilder från @NBCNews (på Twitter).<br />
Följ länken.<br />
<a href="http://t.co/Kpnaod4Miq">http://t.co/Kpnaod4Miq</a><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-y55Tbo5O-OM/VKKYn350JRI/AAAAAAAA5WM/frR63il_zxw/s1600/IMG_43721274139852.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-y55Tbo5O-OM/VKKYn350JRI/AAAAAAAA5WM/frR63il_zxw/s1600/IMG_43721274139852.jpeg" height="320" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-7Mn4J_QHDXA/VKKYq091MNI/AAAAAAAA5WU/zzhtqJETh-U/s1600/IMG_43725348579687.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://4.bp.blogspot.com/-7Mn4J_QHDXA/VKKYq091MNI/AAAAAAAA5WU/zzhtqJETh-U/s1600/IMG_43725348579687.jpeg" height="320" width="320" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-6tlqyvwY-2E/VKKYtwkAeMI/AAAAAAAA5Wc/1-bYNLE1EiM/s1600/IMG_43728902046022.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-6tlqyvwY-2E/VKKYtwkAeMI/AAAAAAAA5Wc/1-bYNLE1EiM/s1600/IMG_43728902046022.jpeg" height="200" width="320" /></a></div>
<br />Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-34133930838654769722014-12-29T13:09:00.000+01:002015-01-01T20:46:45.482+01:00Astronomisk årskrönika 2014<div class="tr_bq">
Astronomisk årskrönika, sammanfattad av Kjell Olauson, ordförande i Örebro Astronomi:</div>
<br />
<br />
ASTRONOMISK ÅRSKRÖNIKA 2014<br />
<br />
• Den 20 januari var det dags att väcka den uthålliga rymdsonden Rosetta som efter ett decennium av turnerande i det inre solsystemet nu äntligen närmade sig sitt mål, kometen med det olidligt långa namnet 67P/Churyumov-Gerasimenko. Det blev inledningen på året i kometens tecken.<br />
<br />
• Två nyheter av det tråkiga slaget nådde oss dock ännu tidigare. Den svenska amatörastronomins stora förgrundsgestalt Rune Fogelquist avled i början av januari, 89 år gammal. Några dagar senare meddelades också att en annan välkänd amatörastronom och teleskopbyggare, John Dobson, gått ur tiden. Båda dessa män drevs av en brinnande passion att göra rymden och kunskapen om den tillgänglig för alla.<br />
<br />
• Den 21 januari upptäcktes så en ny supernova i den spektakulära granngalaxen M82. Stjärnexplosionen var av typen Ia, alltså den som bl a kan användas till att mäta avstånd i rymden.<br />
<br />
• Den största nyheten i februari levererades från NASAs planetspanande rymdsond Kepler. På ett bräde gav den oss 715 nya himlakroppar som alla har det gemensamt att de tillhör andra solsystem än vårt eget. Dessa s k exo-planeter har hittats efter två års observation av 305 olika solar i vår del av galaxen.<br />
<br />
• Den 17 mars förde med sig stor uppståndelse. Från det USA-ledda sydpolsexperimentet BICEP2 meddelades att man nu hade mycket säkra bevis för gravitationsvågornas existens. Ett sensationellt genombrott. Den sista pusselbiten i Einsteins allmänna relativitetsteori var på plats. Nobelpriset var bokat och reserverat, det var de flesta överens om – såvida upptäckten kunde bekräftas förstås. Och det trodde inte alla. Efter nya mätningar från det europeiska rymdteleskopet Planck kunde man i september konstatera att det ”bevis” som härletts från den kosmiska mikrovågsbakgrunden sannolikt förorsakats av – damm!<br />
<br />
• Mot slutet av mars rapporterades två nyheter från vårt eget solsystem. Asteroiden Chariklo, som oftast uppehåller sig mellan Saturnus och Uranus, visade sig vara omgiven av ett ringsystem som är dryga 25 svenska mil i diameter. Längre ut, bortom både Pluto och Kuiperbältet, hittades ett syskon till dvärgplaneten Sedna. Dessa svårupptäckta objekt har en omloppstid på flera tusen år och ger oss en indikation om hur lite vi vet om solsystemets utmarker.<br />
<br />
• I april lade Keplersonden ytterligare en upptäckt till sitt CV: den hade nu hittat den första jordlika planeten som ligger inom sin stjärnas beboeliga zon. Himlakroppen, som kallas Kepler 186f, ligger 500 ljusår ifrån oss och är jordlik så till vida att den bara är aningen större än jorden. Den rör sig kring en s k M-stjärna som bara är ca hälften så stor som solen, men chansen finns att vatten i flytande form skulle kunna existera på planetytan.<br />
<br />
• Någon vecka senare fick många tänja på sin uppfattning om vad en stjärna är. Penn State-universitetet i USA meddelade att man funnit en s k brun dvärg på bara 7,2 ljusårs avstånd från jorden. Stjärnan, som betecknas WISE 0855-0714, hör därmed till våra allra närmaste grannar. Den visade sig dessutom vara den kallaste stjärna som någonsin påträffats med en yttemperatur som motsvarar den som råder på Nordpolen!<br />
<br />
• Den 6 maj varnade den vanligtvis oinformerade kvällspressen att 100.000 stjärnor i samlad tropp befann sig på kollisionskurs med jorden. TV4s Nyhetsmorgon ekade. Hastigheten var imponerande tre miljoner kilometer i timmen. Det framgick inte att den till synes oundvikliga katastrofen låg 17 miljarder år in i framtiden.<br />
<br />
• I maj kom också den fantastiskt vackra jättesimuleringen Illustris, en ytterligt avancerad datormodell som gav både astronomer och allmänhet en fördjupad inblick i universums utveckling fram till idag.<br />
<br />
• Mot slutet av månaden var det meningen att vi skulle begåvas med ett nytillkommet stjärnfallsregn. Men himlen var för ljus och meteorerna för få. Det enda som imponerade var namnet: majcamelopardaliderna!<br />
<br />
• Den 19 juni gick startskottet för byggandet av det europeiska jätteteleskopet E-ELT. Europeiska sydobservatoriet ESO, som driver projektet, hade bjudit in medier från hela världen för att bevittna den sprängning som skulle jämna till bergstoppen på Cerro Armazones i Chilenska Anderna. Sprängningen blev inte spektakulär men det lovar teleskopet att bli, vars huvudspegel kommer att ha en diameter på 39 meter.<br />
<br />
• I juli började Rosetta att närma sig kometen C-G och såg den minsann inte ut som en gummianka. De märkliga konturerna klarnade allt mer och den 6 augusti slog Rosetta till bromsarna och gick in i en komplicerad omloppsbana som successivt tog den allt närmare kometen. En tioårig överresa var avslutad och kartläggningen av kometytan kunde börja med alla instrument i god kondition.<br />
<br />
• Astronomin har inte för vana att låna in nya begrepp från astrologerna men fenomenet ”supermåne” har uppenbarligen kommit för att stanna. Den 10 augusti bevittnade vi årets närmaste fullmåne. Den kunde jämföras med januariversionen som låg 5.300 mil längre bort.<br />
<br />
• Tidigt på morgonen den 18 augusti inträffade ett ovanligt närgånget möte på stjärnhimlen. Planeterna Venus och Jupiter kom då inom 0,2° från varandra.<br />
<br />
• Det hade nyss blivit september när ett forskarlag vid Hawaiiuniversitetet försåg oss med ett alldeles nytt och vackert perspektiv på vår plats i universum, en ny rad i vår kosmiska adress. Vintergatan ingår ju i en lokal grupp av galaxer som tillsammans med andra galaxhopar ingår i den större Virgosuperhopen. Nu fick vi se hur gravitationens obevekliga kraft drar samman flera sådana jättegrupperingar mot ett gemensamt centrum. Denna nyidentifierade superhop har kallats Laniakea och med en diameter på 500 miljoner ljusår innehåller den över 100.000 stora galaxer.<br />
<br />
• Astronomins dag och natt firades landet runt den 18 oktober. Det blev en regnig dag på många platser och för Örebro Astronomis del blev följden en god tillströmning till utställningen Tidsresan inne på varuhuset Krämaren medan färre sökte sig till rymdtältet på Våghustorget.<br />
<br />
• Rocket science har blivit något av ett symbolbegrepp för svåra projekt. Att det inte är enkelt blev tydligt den 28 oktober. En Antaresraket exploderade när den kommersiella lastfarkosten Cygnus skulle sändas upp till rymdstationen ISS. Tre dagar senare kraschade Virgin Galactics SpaceShipTwo under en testflygning där en person omkom.<br />
<br />
• I början av november publicerades en sensationell bild, tagen med hjälp av det nya superteleskopet ALMA i Chile. Runt stjärnan HL Tauri håller som bäst ett nytt solsystem på att bildas. Bilden återger detaljrikt den s k protoplanetära skiva som omger stjärnan och spåren av de planeter som är under uppbyggnad. Aldrig tidigare har den process som gav upphov till vårt eget planetsystem avbildats så tydligt. ALMAs astronomer utlovar dessutom många fler bilder av detta slag framöver.<br />
<br />
• Den 12 november blev ett historiskt datum. Våra jordiska farkoster har mjuklandat på månen, på Mars och Venus och till och med på en asteroid och på den avlägsna Saturnusmånen Titan. Men fram till denna dag hade vi aldrig landat på en komet! Frigjord från moderfarkosten Rosetta, singlade under sju timmar den lilla landaren Philae ned mot kometen C-Gs yta och prickade sitt utvalda landningsområde med stor precision. Det harpunsystem som skulle skjuta fast Philae i det oväntat hårda ytlagret fallerade dock, landaren studsade och kunde mycket väl ha lämnat kometen för gott men landade istället efter ett par timmar och ytterligare en studs på – än så länge – okänd plats. Instrumenten ombord fungerade dock och massor av spännande data skickades tillbaka till jorden innan Philae den 15 november gick i ide. ESA-teamet som ansvarar för projektet hyser dock goda förhoppningar om att kometlandaren ska kunna återuppväckas när solen i vår står högre över den lokala horisonten. Under tiden följer Rosetta med på resan och bevakar från första parkett när C-G i augusti 2015 rundar solen.<br />
<br />
• NASAs framtidssatsning Orion gjorde ett par lyckade premiärvarv runt jorden den 5 december. I framtiden är förhoppningen att denna rymdfarkost ska kunna bära till både månen, Mars och asteroiderna. På rymdfartens område inträffade förstås också mycket annat under året. Det gravt handikappade rymdteleskopet Kepler fick nytt liv och ett nytt uppdrag och NASA-sonden MAVEN började i september undersöka Marsatmosfärensmysterier. Samma månad nådde också Indien grannplaneten och skrev rymdhistoria med sin Mars Orbiter Mission. I december var så tanken tom ombord på ESAs Venus Express som nu, efter 9 år i rymden, närmar sig sin grav i den tjocka Venusatmosfären.<br />
<br />
• I december rapporterade också NASA att Marsströvaren Curiositys observationer nu indikerar att stora delar av den 15 mil breda Galekratern under miljontals år varit täckt av en sjö. Innan Mars förlorade merparten av sin atmosfär tyder alltså mycket på att planeten kan ha varit betydligt mer jordlik än den är idag. Några dagar senare meddelades att Curiosity under sin knaggliga resa hittat metangas i lokala doser. Ett tecken på tidigare förekomst av liv på Mars? Det vet ingen idag.<br />
<br />
Vad har då fångat vår uppmärksamhet och kittlat vår nyfikenhet mest under 2014? Ja, att döma av Örebro Astronomis följare på Facebook är supermånar ett säkert kort med 5-6.000 intressenter. Kometlandningen i november slår förstås det mesta med 13.000 besökare på det största inlägget. Men medan en- till tvåtusen uppmärksammar någon av våra genomsnittsartiklar, ville över 20.000 läsa om Geminiderna vid Lucia. Anfall från yttre rymden fascinerar alltså i särklass mest!<br />
<br />
Med dessa stickprov från kometens år 2014 önskar vi alla läsare ett Gott Nytt År. Nu vänder vi oss mot 2015 och ser fram emot ett år i dvärgplaneternas tecken då vi förhoppningsvis kommer att besöka både Ceres och Pluto!<br />
<br />
/Kjell Olauson, ordf. Örebro AstronomiMr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-83440735231780731022014-09-05T18:10:00.000+02:002014-09-09T11:33:34.072+02:00Twitter och Google+Spaceflash finns nu även på Twitter (<a href="https://twitter.com/spaceflashnews" target="_blank">@spaceflashnews</a>) och på Google+ (<a href="https://plus.google.com/u/0/+ChrisseSpaceflash/posts" target="_blank">Chrisse Spaceflash</a>).<br />
Välkommen att följa!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-dSE1WIP_Ol0/VA7JMRasYGI/AAAAAAAApDU/85N-izY6JeQ/s1600/twitter.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/-dSE1WIP_Ol0/VA7JMRasYGI/AAAAAAAApDU/85N-izY6JeQ/s1600/twitter.png" height="153" width="200" /></a></div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://2.bp.blogspot.com/-kdYZ32r1E7M/VA7JOGxLfrI/AAAAAAAApDc/JPZX1IyoKJg/s1600/googleplus.png" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://2.bp.blogspot.com/-kdYZ32r1E7M/VA7JOGxLfrI/AAAAAAAApDc/JPZX1IyoKJg/s1600/googleplus.png" height="157" width="200" /></a></div>
<br />Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-76372331287508706202010-09-09T12:06:00.002+02:002010-09-09T12:38:39.341+02:00Ryska kosmonauter på ISS längtar efter en varm dusch.<div style="text-align: justify;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://1.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TIi5A-mL6AI/AAAAAAAAAe4/4wTvWbHEYGY/s1600/russian-cosmonaut-oleg-kotov-spacewalk-lg.jpg"><img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 200px; height: 167px;" src="http://1.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TIi5A-mL6AI/AAAAAAAAAe4/4wTvWbHEYGY/s200/russian-cosmonaut-oleg-kotov-spacewalk-lg.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5514861170169473026" border="0" /></a><span style="font-size:85%;"><span style="font-family:trebuchet ms;">En grupp ryska kosmonauter på rymdstationen ISS beklagar sig över avsaknaden av möjligheterna till en varm dusch ombord deras sektion av rymdstationen.</span></span><br /><br /><span style="font-size:85%;"><span style="font-family:trebuchet ms;">Den amerikanska delen har en duschhytt som levererades av Endeavour 2008.</span><br /><br /><span style="font-family:trebuchet ms;">"Det finns våtservetter och handdukar ombord istället för en dusch, men det är inte så lätt att klara sig utan dusch i ett halvår. Dessutom visade det sig att våtservetterna inte bara är fuktiga, utan även kalla. Även om vi värmer upp dem först, svalnar de av mycket snabbt" säger kosmonauten Oleg Kotov som nyligen återvände till Jorden.</span> <span style="font-family:trebuchet ms;"><br /><br />Kotovs kollega Alexej Lazutkin påpekar att de inte hade dylika problem på Mir. Till skillnad från den ryska ISS-sektionen var Mir minsann utrustad med duschhytt!</span></span><br /></div>Unknownnoreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-84995471924764798342010-09-08T00:25:00.002+02:002010-09-09T22:47:34.929+02:00Rekordmånga planeter i nytt solsystem<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Eso1035c.jpg/600px-Eso1035c.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="200" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d9/Eso1035c.jpg/600px-Eso1035c.jpg" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">HD 10180<br />
Bild: Wikimedia Commons</td></tr>
</tbody></table>127 ljusår bort ligger HD 10180, en stjärna som är ganska lik vår egen sol. ESO har studerat den här stjärnan och dess solsystem ganska utförligt under en längre period, och har hittat minst fem planeter i omloppsbana. Detta gör solsystemet HD 10180 till det planet-tätaste vi känner till utanför vårt eget solsystem!<br />
<br />
De fem planeterna man hittills känner till och har bekräftat, är alla av ”medelstorlek”, med massor ungefär som Uranus och Neptunus. De ligger dessutom relativt tätpackat nära stjärnan, och alla fem håller sig inom ett område som i vårt solsystem skulle motsvaras av Mars omloppsbana.<br />
<br />
Det senaste som nu kommit fram hos ESO är att ytterligare minst två planeter kan ingå i solsystemet! En större planet, med en massa ungefär som Saturnus, och en ytterst liten stenplanet, med en massa som bara verkar vara 1,4 gånger Jordens! <br />
<br />
Om dessa två ytterligare planeter skulle bekräftas skulle HD 10180 vara ett solsystem med sju planeter, alltså nästan lika många som vårt eget solsystems åtta. Något som gör det ännu mer spännande är att planetbanorna verkar vara i det närmaste cirkulära, något som visat sig relativt ovanligt bland exoplaneter.<br />
<br />
Den lilla stenplaneten tycks dock ligga i en bana väldigt nära sin stjärna. Med ett avstånd till stjärnan på bara en femtiondels astronomisk enhet (2% av avståndet mellan jorden och solen), utgör den en ytterst olämplig kandidat för någon som helst livsform. Man kan jämföra med Merkurius, som ligger hela 0,39 astronomiska enheter ut från Solen när den ligger som närmast.<br />
<br />
Att ett planetsystem med ett så pass stort antal planeter med cirkulära banor hittats runt en solliknande stjärna ger stort hopp åt att hitta ännu intressantare planeter i framtiden, runt andra solliknande stjärnor.<br />
<br />
Läs pressmeddelandet från ESO, den 24 augusti, här: <a href="http://www.eso.org/public/news/eso1035/">http://www.eso.org/public/news/eso1035/</a><br />
<br />
Du kan också lyssna på denna nyhet! Det gör du på <a href="http://www.slottsskogsobservatoriet.se/">Slottsskogsobservatoriets POD-sändning</a>.Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-62636423894488254302010-09-05T18:53:00.004+02:002010-09-05T19:02:30.358+02:00Träff under stjärnorna 2010<div style="text-align: justify; font-family: trebuchet ms;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TIPMMzEOkcI/AAAAAAAAAeg/ZKE7rwOVLVQ/s1600/traff_1.png"><img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 150px; height: 200px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TIPMMzEOkcI/AAAAAAAAAeg/ZKE7rwOVLVQ/s200/traff_1.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5513474889070055874" border="0" /></a></span><span style="font-size:85%;">För tjugoåttonde året och tjugonionde gången i rad, samlas amatörastronomer från hela landet i Lugnås utanför Mariestad för att ägna en hel helg åt såväl observationer, utbyte av kunskaper och erfarenheter, som socialt umgänge.<br /><br />Redan under fredagseftermiddagen har man börjat rigga teleskopen inför nattens stjärnskådande. Än så länge ter sig himlen tvivelaktigt ambivalent, med spridda cumulusstackar under bedrägliga cirrusmoln, men enligt statistiken från tidigare år, brukar minst en av två nätter erbjuda klara skyar, så än så länge finns det hopp.<br /><br />Många deltagare har redan anlänt, men fler kommer att ansluta sig under lördagen då även ett föreläsningsprogram startar och således kan fredagen ses som uppvärmningen inför den fullspäckade morgondagen: Bland annat tjuvstartar man redan tidig</span><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TIPMbDBdiDI/AAAAAAAAAeo/fHkyMgyp7zY/s1600/traff_2.jpg"><img style="float: right; margin: 0pt 0pt 10px 10px; cursor: pointer; width: 150px; height: 200px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TIPMbDBdiDI/AAAAAAAAAeo/fHkyMgyp7zY/s200/traff_2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5513475133871589426" border="0" /></a></span><span style="font-size:85%;">t på kvällen med Bifrost-observatoriets 16 tums Meade-teleskop, som visar bland annat att man i vissa avseenden faktiskt kan se genom moln (dock endast genom ovan nämnda cirrusmoln, måste tilläggas för att undvika förvecklingar då ni besöker ert lokala observatorium för första gången).<br /><br />När mörkret så småningom faller på, framträder likväl en imponerande stjärnhimmel och man väntar spänt på att bland annat Jupiter (vilken dominerar den sena stjärnhimlen så här års) skall stiga över trädtopparna, men även om gasjätten är väl värd att väntas på, är den långt ifrån det enda spännande himlen har att erbjuda, så besvikelsen sprider sig snabbt då ett dis lägrar sig över området och omöjliggör observationer av mer ljussvaga objekt. Man hoppas på bättre sikt under kommande natt.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TIPMptTyD1I/AAAAAAAAAew/TbHPWjhyyIA/s1600/traff_3.jpg"><img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 200px; height: 150px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TIPMptTyD1I/AAAAAAAAAew/TbHPWjhyyIA/s200/traff_3.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5513475385740889938" border="0" /></a>På lördag förmiddag är kommersen redan i full gång. Här kan man köpa allt från böcker och kuriosa till kikare och teleskoptillbehör och tältet blir därmed även något av en samlingsplats för samtal och diskussioner. För den som känner sig hugad finns även en tipspromenad att ge sig i kast med.<br /><br />Klockan 13:30 inleds det första av en rad föredrag som kommer att prägla resterande delen av eftermiddagen. Det handlar om planetaria och antika modeller och samlarföremål och därefter följer olika föredrag om bland annat teleskopbyggen och astrofotografering; Lars Hermansson från Sandvretens Observatorium i Uppsala avger en intressant redogörelse för hur ett <a href="http://groups.google.se/group/t41observatorium/web/bygg-logg?pli=1">lådobservatorium </a>byggdes, och hela föreläsningssessionen avslutas med Anders Wettergrens föredrag om stjärnbilden Lyran och det säregna med dess ljusstarkaste stjärna Vega.<br /><br />För den som trots pauserna inte orkar sitta still under drygt fyra timmar, finns även möjligheter till dagtidsobservationer: Solen, givetvis, men även Venus och stjärnan Arcturus, vilka är närliggande, respektive ljusstarka nog att beskådas genom teleskopen trots det starka solljuset.<br /><br />Emedan det ännu är tidigt på kvällen, dukas det upp till en utsökt supé under vilken lagom många anföranden hålls och vinnarna av tipspromenaden utropas och härefter släpps gästerna ånyo ut under en bar himmel som denna natt kommer att vara helt klar och således låta objekten framträda med mycket god tydlighet: Andromedagalaxen; Ringnebulosan; dubbelhopen i Perseus, Hantelnebulosan, stjärnhopen M13 (i Hercules) och mycket mer. Ingen kan vara besviken på vare sig natten eller dagen, och <a href="http://www.makastro.se/">Mariestads Astronomiska Klubb</a> kan vara stolta såväl som nöjda med sitt arrangemang.</span></div>Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-55065285194725001792010-09-02T14:55:00.002+02:002010-09-02T15:02:59.742+02:00International Observe the Moon Night<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://4.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TH-gbdZpETI/AAAAAAAAAeY/rx380tAWJ-E/s1600/moonwatcher1.jpg"><img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 142px; height: 200px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/TH-gbdZpETI/AAAAAAAAAeY/rx380tAWJ-E/s200/moonwatcher1.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5512300862533865778" border="0" /></a><br /><div style="text-align: justify;"><span style="font-size:85%;"><span style="font-family:trebuchet ms;">Den 18:e september är det dags för den första internationella månobservationsnatten. Initiativtagarna är LROs (</span><span style="font-family:trebuchet ms;">Lunar Reconnaissance Orbiter) allmänbildningsteam som verkar för att sprida vetenskaplig kunskap och således göra allmänheten mer medveten om bland annat rymden, och allmänheten är precis vad som inspirerade LRO-teamet till att börja med detta event, som är tänkt att i framtiden äga rum en gång om året. Läs mer på <a href="http://observethemoonnight.org/">http://observethemoonnight.org/</a></span></span><br /><span style="font-size:85%;"><span style="font-family:trebuchet ms;"></span></span></div>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-72557842825086445452010-09-01T16:49:00.000+02:002010-09-01T16:49:41.203+02:00Jorden sedd från Merkurius - dagens APOD<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://apod.nasa.gov/apod/image/1009/earthmoon_messenger_big.png" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="http://apod.nasa.gov/apod/image/1009/earthmoon_messenger_big.png" width="395" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jorden och månen från MESSENGER.<br />
Foto: NASA/JHU APL/CIW</td></tr>
</tbody></table>För tre månader sedan tog rymdfarkosten <a href="http://messenger.jhuapl.edu/">MESSENGER</a> (MErcury Surface, Space ENvironment, GEochemistry, and Ranging mission) den bild som idag är dagens bild på <a href="http://apod.nasa.gov/apod/ap100901.html">APOD - Astronomy Picture Of the Day</a>. Den ger en glimt om hur Jorden och vår måne skulle se ut från planeten Merkurius.<br />
<br />
MESSENGER har rundad den planeten tre gånger sedan uppskjutningen från Jorden 2004 och kommer under mars 2011 att gå in i omloppsbana runt just denna, vårt solsystems allra innersta och minsta planet.Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-25632715518767238442010-09-01T16:19:00.000+02:002010-09-01T16:19:04.829+02:00Chilenska gruvarbetarna får varm mat, TV-spel och - hjälp av NASA!<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://static.technorati.com/10/08/30/17289/penhaul.chile.miners.bpr.cnn.640x360.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="111" src="http://static.technorati.com/10/08/30/17289/penhaul.chile.miners.bpr.cnn.640x360.jpg" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gruvarbetarna får nu hjälp av NASA.</td></tr>
</tbody></table>Aldrig förr har ett så stort räddningsuppdrag utförts för så många under så lång tid och på ett sådant stort djup!<br />
<br />
Sedan den 5 augusti befinner sig de 33 instängda chilenska gruvarbetarna på 700 meters djup i en guld- och koppargruva i den norra delen av landet. <br />
De har nu inte bara fått bl a <a href="http://www.tomsguide.com/us/PSP-PSP2-PSPGo,news-7893.html">TV-spel</a> och varm mat nedsända till sig, utan de har nu även fått hjälp av den amerikanska rymdorganisationen NASA. Deras erfarenheter av att ha människor isolerade från omvärlden under lång tid är mycket värdefulla i detta sammanhang. <br />
<br />
Igår höll de ett möte med den chilenska hälsoministern om detta, för att ge tips om hur man kan överleva instängda under jorden och behålla sin fysiska och mentala hälsa.<br />
Det kan ta upp till fyra månader innan de får se solens ljus igen, så NASAs tips är mycket värdefulla.<br />
<br />
Mer information om detta finns bl a på <a href="http://www.nasa.gov/news/media/audiofile/chile_miners_press_conf.html">NASAs hemsida</a>.Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-34120136832243251442010-08-31T13:01:00.037+02:002010-09-02T02:14:53.490+02:00Kepler upptäckt nytt planetsystem, med möjlig Superjord<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://www.visionsofthecosmos.co.uk/kepler-browse.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="154" src="http://www.visionsofthecosmos.co.uk/kepler-browse.jpg" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Keplerteleskopet.<br />
Visions of The Cosmos</td></tr>
</tbody></table>Nasas Keplerteleskop är ett rymdteleskop vars uppgift är att leta efter planeter som liknar jorden runt andra sollika stjärnor. <br />
<br />
Under förra veckan rapporterade Kepler-teamet att de hade upptäckt en stjärna, Kepler-9, med två planeter lika stora som Saturnus som passerat framför den. Detta upptäcktes genom att en svag skillnad i ljusstyrkan från stjärnan kunde uppmätas. Planeterna har fått namnen Kepler-9b och 9c. Upptäckten gjordes under en sju månader lång observationsrunda av mer än 156.000 stjärnor.<br />
<br />
De har även gjort beräkningar som tyder på att en tredje mindre planet eventuellt skulle kunna finnas där, men det är ännu för tidigt att säga något om detta är en planet eller bara ett "astronomiskt fenomen". Är det en till planet kan den vara stor som en "superjord", som är cirka 1,5 gånger jordens massa och gjord av sten med en yttemperatur på 1.900 grader Celsius. <br />
<br />
Information om upptäckten finns också på vetenskapsmagasinet Sciences hemsida <a href="http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/sci;science.1195778v1?maxtoshow=&hits=10&RESULTFORMAT=&fulltext=ke%20%20%20pler&searchid=1&FIRSTINDEX=0&resourcetype=HWCIT">Sciences hemsida</a>, liksom på på <a href="http://news.nationalgeographic.com/news/2010/08/100826-science-space-new-planets-discovered-earth-nasa-kepler/">National Geographics hemsida</a>.<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="http://www.nasa.gov/centers/ames/images/content/477859main_KeplerSinglePanelStill.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="150" src="http://www.nasa.gov/centers/ames/images/content/477859main_KeplerSinglePanelStill.jpg" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Saturnus-lika planeterna, tolkade <br />
av en konstnär. NASA/Ames/JPL-Caltech</td></tr>
</tbody></table>Mer information om Keplerteleskopet finns på <a href="http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/main/index.html">http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/main/index.html</a> och på <a href="http://kepler.nasa.gov/">http://kepler.nasa.gov/<br />
</a><br />
Andra liknande projekt:<br />
<a href="http://www.esa.int/SPECIALS/COROT/index.html">Corot</a><br />
<a href="http://www.esa.int/export/esaSC/120382_index_0_m.html">Darwin</a><br />
<a href="http://planetquest.jpl.nasa.gov/TPF/tpf_index.cfm">Terrestrial Planet Finder</a>Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-8337689021012464432010-08-30T14:21:00.000+02:002010-08-30T14:21:29.998+02:00Mars-bluffen<a href="http://1.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/THuh-6OY95I/AAAAAAAAANQ/6IPPHx4sAK8/s1600/marshoax.PNG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="http://1.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/THuh-6OY95I/AAAAAAAAANQ/6IPPHx4sAK8/s320/marshoax.PNG" /></a>För sjunde året i rad cirkulerar det mer eller mindre kända bluff-brevet "the Mars Hoax" runt om i världens e-postlådor. <br />
Brevet säger att den 27 augusti kommer planeten Mars att närma sig jorden och svälla till samma storleken som fullmånen. "Ingen som lever idag kommer någonsin att se detta igen!" <br />
<br />
Dess ursprung härrör sig från ett spratt från 2003, som uppkom genom en felöversättning av en text om planetens närhet till Jorden.<br />
<br />
Läs mer på <a href="http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2010/25aug_marshoax/">http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2010/25aug_marshoax/</a>Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-1272414907866590712010-08-30T13:37:00.000+02:002010-08-30T13:37:29.606+02:00Astronomi-lektioner på webben<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://1.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/THuW4Gm34-I/AAAAAAAAANI/TflPuRQjxP8/s1600/BuickMacColl.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="147" src="http://1.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/THuW4Gm34-I/AAAAAAAAANI/TflPuRQjxP8/s200/BuickMacColl.JPG" width="200" /></a></div><span class="post-author vcard"><span class="fn">Buick MacColl har startat upp en astronomilektions-serie på sin blogg, i 24 delar, som han kallar "A Grand Tour of the Heavens".<br />
Serien kommer att bestå av c:a 45 min långa filmavsnitt, och de kommer att uppdateras veckovis på måndagar på hans blogg <a href="http://buickmaccoll.blogspot.com/">http://buickmaccoll.blogspot.com</a></span></span><span class="post-author vcard"><span class="fn">.</span></span><br />
<span class="post-author vcard"><span class="fn"><br />
</span></span><br />
<span class="post-author vcard"><span class="fn">Första lektionen finns på adressen <a href="http://buickmaccoll.blogspot.com/2010/08/introduction-to-astronomy-lecture-1.html">http://buickmaccoll.blogspot.com/2010/08/introduction-to-astronomy-lecture-1.html</a></span></span>Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-84000963792215401272010-08-24T00:32:00.006+02:002010-08-24T00:47:41.892+02:00Mörk energi: Rymden genom ett förstoringsglas<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/THL6SxD3VpI/AAAAAAAAAeI/mFFGAi9p5HY/s1600/100819141917.jpg"><img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 198px; height: 200px;" src="http://3.bp.blogspot.com/_v4dZvdEdZUw/THL6SxD3VpI/AAAAAAAAAeI/mFFGAi9p5HY/s200/100819141917.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5508740494541674130" border="0" /></a><br /><div style="text-align: justify; font-family: trebuchet ms;"><span style="font-size:85%;">Ett internationellt arbetslag av astronomer, har genom gravitionella linsobservationer tagit ett betydelsefullt steg framåt i utrönandet av mysteriet med mörk energi, ett gäckande fenomen, vilket outgrundligen förefaller att driva på Universums fortsatta expansion.<br /><br />Vanlig materia, såsom den som påträffas i stjärnor, planeter och stoftmoln, utgör blott en bråkdel av Universums totala massenergi. I jämförelse med den för oss osynliga mörka materian, är den näst intill försumbar. Existensen av mörk materia kan i dagsläget endast påvisas av dess dragningskraft, och i sin tur utklassas mängden mörk materia i Universum av den ännu mer diffusa så kallade mörka energin. Denna energi genomsyrar hela Universum och en teori är att trycket som den utövar, är vad som driver Universum till fortsatt expansion.<br /><br />Av denna anledning är sonderingen av mörk energi en av de största utmaningarna i modern kosmologi; sedan upptäckten 1998, har uppdraget varit att kartlägga, definiera och förstå fenomenet bättre och detta projekt uppvisar ett helt nytt sätt att så göra.<br /><br />Mörk energi karaktäriseras genom förhållandet mellan dess tryck och densitet, vilket är dess kända tillståndsekvation. Ovan nämnda astroteams mål var att försöka kvantifiera detta förhållande, som skall lära oss mer om den mörka materians proportioner och hur den har påverkat Universums utveckling.<br /><br />Gravitationell linsobservation är ett fenomen som förutsades genom Einstein’s allmänna relativitetsteori, och då teamet med denna metod observerade galaxhopen Abell 1689, var det för att undersöka hur avstånden in kosmos (och således utformningen av rumtiden) förändras av mörk energi. Vid tillräckligt stort avstånd, har en galaxhop en så pass stor massa att dess gravitationskraft böjer ljuset från andra, mycket mer avlägsna, galaxer och således framställer distorterade bilder av de avlägsna objekten genom linsen.<br /><br />Genom att observera dessa distorterade bilder, kan astronomerna rekonstruera vägen som ljuset från avlägsna galaxer tar under sin långa färd till Jorden, och det tillåter dem även att studera hur den mörka energin påverkar rymdens geometri mellan de avlägsna objekten och Abell 1689 och sedan mellan galaxhopen och oss. Man kan likna linsobservationerna vid att söka efter den mörka energin med förstoringsglas.<br /><br />Den verkliga styrkan i dessa nya rön, ligger i att det tillhandahåller ett helt nytt sätt att extrahera information om den svårfångade mörka energin och ter sig lovande för framtida tillämpning, så måhända ligger upplösningen av mysteriet med den mörka energin närmare för oss än vad vi tror.<br /><br />Källa: <a href="http://www.sciencedaily.com">http://www.sciencedaily.com</a><br /></span></div>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-60948516754952590982010-08-20T13:03:00.005+02:002010-08-20T13:21:59.527+02:00Neptunus når snart sitt första år sedan upptäckten - nu i opposition.<a href="http://3.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/TG5T7QUBNPI/AAAAAAAAAM4/LMfgt1lmFdE/s1600/neptune.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="http://3.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/TG5T7QUBNPI/AAAAAAAAAM4/LMfgt1lmFdE/s200/neptune.jpg" width="200" /></a>Idag den 20 augusti är den blå gasplaneten Neptunus (vårt solsystems blåsigaste, kallaste och mest avlägsna planet) i opposition. Det betyder att planeten ligger i en rät linje med Solen och Jorden och brukar också vara den tid då planeterna står varandra som närmast.<br />
<br />
Det ovanliga med just denna opposition är att det är första gången som Neptunus också är nära att passera den punkt där den första gången observerades 1846!<br />
<br />
Planeten har nu alltså snart gått ett varv runt solen, sedan dess upptäckt, och har därmed då avverkat ännu ett neptunusår. Den punkten kommer att passeras någon gång under 2011, enligt NASA.<br />
<br />
Läs mer på <a href="http://www.space.com/spacewatch/neptune-first-orbit-around-sun-since-discovery-100818.html">www.space.com</a>.<br />
<br />
<br />
<br />
Här befinner sig den blå gasplaneten<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://i.space.com/images/neptune-first-orbit-around-sun-since-discovery-100818-02.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="209" src="http://i.space.com/images/neptune-first-orbit-around-sun-since-discovery-100818-02.jpg" width="320" /></a></div>Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-87150674864899469582010-05-21T12:10:00.002+02:002019-12-02T17:37:13.178+01:00Stor skillnad för liten bitIrene Klotz rapporterade i tisdags (18/5), på DiscoveryNews hemsida, om att rymdsonden Voyager 2 i förra månaden fick problem med dataöverföringen till Jorden. <br />
<br />
Efter att teknikerna på JPL (Jet Propulsion Laboratory, som bygger och styr satelliter och rymdsonder åt NASA) slagit sina kloka huvuden ihop så kom de slutligen fram till att problemet var en enda liten data-bit i sondens data-minne! En nolla hade blivit till etta och därmed skapat gallimattias, eller gibberish som de kallade det, av den ivägskickade datan. En "stömbrytare", som man skulle kunna kalla det, hade alltså stängts av då etta blivit nolla.<br />
Teknikerna på laboratoret trodde att de skulle kunna åtgärda felet under onsdagen.<br />
<br />
<br />
<b>Fakta: </b><br />
Rymdsonden Voyager 2 skickades ut i augusti 1977 för att undersöka Jupiter och Saturnus och sedan Uranus och Neptunus för att därefter bege sig ut i världsrymden. <br />
Den har numera lämnat solsystemet för länge sedan och befinner sig nu snart (inom de kommande fem åren) i den sk Heliopausen (se bild) - det område i rymden där solens inverkan slutat och de interställära krafterna istället tagit vid. <br />
Sonden är identisk med systersonden Voyager 1 (som faktiskt skickades ut i rymden två veckor efter Voyager 2!). Voyager 1 och 2 är de första människo-skapade objekten att ha kommit så här långt ut i rymden! <br />
<br />
Även om de datasignaler, som Voyager 2 skickar till Jorden, färdas med nästan ljusets hastighet (c:a 300.000 km/sek) så tar det ändå 13 timmar för signalerna att nå jorden och ytterligare 13 timmar att skicka tillbaka nya kommandon!<br />
TV-signaler, som sänts ut från jorden, har dock kommit länge ut i rymden än sonderna då reguljära TV-sändningar pågått sedan 1930-talet. <br />
Dessa signaler har färdats i snart 80 år och befinner sig därmed på ett avstånd av 80 ljusår från jorden. Den närmaste stjärnan - efter solen - är den röda dvärgen Proxima Centauri och ligger på, i sammanhanget bara, 4 ljusår bort!<br />
Eftersom signalerna från Voyager-sonderna behöver 13 timmar på sig att nå fram så befinner sig de alltså på 13 ljustimmars avstånd.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://3.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/S_ZY4F1-NPI/AAAAAAAAAMY/_oZ7s-gwZmg/s1600/Voyager_1_entering_heliosheath_region.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://3.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/S_ZY4F1-NPI/AAAAAAAAAMY/_oZ7s-gwZmg/s320/Voyager_1_entering_heliosheath_region.jpg" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<span id="goog_8879738"></span><span id="goog_8879739"></span><a href="http://2.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/S_ZY91gSHlI/AAAAAAAAAMg/QQ1iesuzBb0/s1600/Artists+rendering+of+Voyager+2+in+the+outer+regions+of+the+heliosphere,+the+magnetic+bubble+around+the+solar+system+generated+by+the+solar+wind+Credit+NASA.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://2.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/S_ZY91gSHlI/AAAAAAAAAMg/QQ1iesuzBb0/s320/Artists+rendering+of+Voyager+2+in+the+outer+regions+of+the+heliosphere,+the+magnetic+bubble+around+the+solar+system+generated+by+the+solar+wind+Credit+NASA.jpg" /></a><br />
<div style="text-align: center;">
</div>
<div style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-small;">Bilder: Voyager-sonderna just nu. NASA.</span> <br />
<span style="font-size: x-small;"><br /></span>
<span style="font-size: x-small;"><br /></span>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: x-small;">EDIT, Nov 2019</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: x-small;">Se också detta:</span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-size: x-small;"><a href="https://www.livescience.com/voyager-2-detects-heliopause-plasma-shield.html" target="_blank">There's a Violent Battle Between Solar Wind and Cosmic Rays, and Voyager 2 Just Passed Through it</a></span></div>
</div>
Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-64034463890036546132010-05-16T22:04:00.007+02:002023-11-26T21:56:17.709+01:00Jupiter förlorade karakterisktiskt band<span style="font-weight: bold;">Under vintern har Jupiter gradvis förlorat sitt karakteristiska södra röda band.</span><br />Det noterades dock inte nämvärt förrän Jupiter åter kom fram i mars 2010 efter att planeten hade befunnit sig bakom solen ett tag. Astronomer uttryckte förvåning och fascination över denna förändring som några liknat vid om Jupiter skulle ha förlorat en måne.<br /><br />Nu är fenomenet inte riktigt så dramatiskt som att förlora en måne mer än rent utseendemässigt. Jupiter har tidigare förlorat sitt södra ekvatorbälte för några månader 1991 och 1975. Det är dock ingen som vet vad som föranleder detta beteende.<br /><br />Jupiters södra ekvatorbälte ligger i höjd med den berömda röda fläcken, en stormvirvel som är tre gånger större än jorden och som rasat i Jupiters atmosfär så länge vi kunnat observera planeten i detalj. Bältet är tydligt rött på bilder tagna i augusti 2009 och hade avtagit något i tydlighet under vintern, innan den försvann bakom solen. De länkade bilderna visar planetens sydpol uppåt i bilderna.<br /><br /><div style="text-align: left;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.astronomy.com/asy/objects/images/jupiter-belts_485.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: left; cursor: pointer; width: 485px; height: 310px;" src="http://www.astronomy.com/asy/objects/images/jupiter-belts_485.jpg" alt="" border="0" /></a><span style="font-size:85%;">(från Astronomy.com News den 14e maj)</span></div>Jettumanhttp://www.blogger.com/profile/06480695450385378798noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-66255947545105042562010-03-11T12:49:00.037+01:002010-03-29T11:03:13.577+02:00Astrofotografering med kompaktkamera<span style="font-size: small;"></span><style>
<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:"DejaVu Sans"; panose-1:2 11 6 3 3 8 4 2 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-419418369 -771686913 168042537 0 -2147483137 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:none; mso-hyphenate:none; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"DejaVu Sans"; mso-font-kerning:.5pt; mso-fareast-language:#00FF;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->
</style> <br />
<div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Det finns tonvis med material att läsa på internet, i tidningar m.m. om hur man ska gå tillväga för att börja med astrofotografering. Nästan allt förutsätter att man har en ccd-kamera gjord för ändamålet, eller en modifierad webbkamera, eller en systemkamera och t-ring. Men om man har en ”vanlig” kamera, dvs en där man inte kan skruva av objektivet eller på ett enkelt sätt montera fast ett teleskop där objektivet annars skulle vara, hur gör man då?</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Under sommaren och hösten jobbade jag nästan dygnet runt, och tjänade i och med det flera tusen kronor. Jag har länge varit en aktiv amatörastronom, men har inte ägt någon bättre kamera än den på min mammas gamla mobiltelefon som jag ärvt. Eftersom jag ville ha en kamera som även passar för vanligt bruk och är lätt att ta med sig i innerfickan, ville jag inte ha en klumpig systemkamera (pengarna räckte inte till två kameror). Jag fastnade för en Canon Powershot sx200is, vilken jag varmt kan rekommendera då den förutom att vara en väldigt bra kamera dessutom har många manuella inställningar, vilket jag hört är en nödvändighet för astrofotografering.</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Jag började experimentera lite, och tänkte dela med mig av mina erfarenheter av att försöka sig på astrofotografering med en kompaktkamera, och riktar mig till mer eller mindre nybörjare på området. Då det är så svårt att hitta någon information om ämnet har jag fått lära mig genom ”trial and error” till största delen, och jag är övertygad om att det finns människor där ute som också skulle vilja prova på astrofotografering, men kanske inte har råd att köpa en ny kamera för ändamålet utan bara har en helt vanlig kamera. Det finns många misstag att undvika. Vill du gå från noll till Hubble på en gång, eller om du redan är en gedigen astrofotograf, kanske du inte får ut så jättemycket av den här texten. Men är du som jag var för inte alltför länge sedan, och har en kamera som du inte har någon aning om hur den kan användas till astrofotografering, hoppas jag att du kan lära dig något. Beroende på vad du vill fotografera ”behöver” du: </span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">1: En kamera</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">2: En dator</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">3: Ett stativ med ekvatoriell montering och motor för att kompensera för jordens rotation</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">4: Ett teleskop</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">5: En adapter för att fästa din kamera i teleskopet/stativet</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">6: Tålamod</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; text-align: left;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Vad många inte tänker på, är att om du uppfyller punkt 6 i hög grad kan du komma långt även utan punkterna 3, 4 och 5! </span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jl6Qxs91I/AAAAAAAAAB0/XgkoT088sBw/s1600-h/27441221.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447356538403223378" src="http://4.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jl6Qxs91I/AAAAAAAAAB0/XgkoT088sBw/s200/27441221.jpg" style="cursor: pointer; float: right; height: 150px; margin: 0pt 0pt 10px 10px; width: 200px;" /></a></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><b><br />
</b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><b>Hur man börjar<o:p></o:p></b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Det första du bör göra är att lära känna din kamera, och se vad den kan och inte kan göra. Många kameror idag har lite olika menyer för manuella inställningar där det ofta bara går att manipulera färger på olika sätt. Det är vi inte intresserade av i första hand. De inställningar som kan vara relevanta att vilja ha manuell kontroll över är framförallt </span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">1: ISO och f/stop</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">2: Fokus</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">3: Exponeringstid</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">där den första punkten egentligen inte heller är så viktig då man kan få samma resultat i slutändan oavsett vad man väljer för ISO eller f/stop, det viktiga är att ha samma inställning på alla bilder, då vi kommer ta många bilder och lägga ihop dem i datorn senare. En högre f/stop med längre exponeringstid ger samma resultat som en lägre f/stop med kortare exponeringstid. Typ.</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Gällande fokus underlättar det att kunna sköta den manuellt, men har du bara autofokus går det att komma undan problemet genom att rikta kameran/teleskopet mot en ljusstark stjärna, hålla ner avtryckaren halvvägs så den hittar fokus, och sen rikta in objektet du vill fotografera innan du trycker ner hela vägen så att kameran tar en bild. </span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">När vi fotar saker utanför jordatmosfären ligger allting så långt bort att man får sätta fokus på oändligt långt bort (om man fotograferar utan teleskop), även om det kan skilja miljontals ljusår i avstånd. Ska du fotografera genom ett teleskop kan önskad fokus variera, men principen om att använda autofokus mot en ljusstark stjärna fungerar ändå. På så sätt kan du få rätt fokus på någonting som är så ljussvagt att du inte kan se det.</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Så slutligen då kommer vi till exponeringstiden. Vill man ta kort på ljusstarka objekt (månen, planeter etc) använder man korta exponeringar, det klarar i regel en helautomatisk kamera av. Men vill man fotografera galaxer, nebulosor och andra ljussvaga objekt krävs det exponeringstider på ibland flera timmar! Hur gör man då om man inte kan ändra exponeringstiden på sin kamera? </span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Det är här datorn kommer in i bilden. Genom att ladda ner ett gratisprogram kan du lägga ihop flera bilder på varandra, och på så sätt få fram samma resultat som om du hade haft en bild med längre exponeringstid. Alltså, har du en bild med en exponeringstid på en timma, blir det samma sak som att ha tio bilder med en exponeringstid på 6 minuter vardera. Eller, i alla fall nästan, 3600 bilder med en exponeringstid på en sekund var. Jag ska erkänna att min kamera alltid klarat av upp till 15 sekunders exponeringstid, vilket räcker gott för att kunna se betydligt mer än vad man kan för blotta ögat, men i princip borde man kunna ha betydligt kortare exponeringar ifall man bara tar tillräckligt många bilder (det stämmer inte fullt ut, då man måste exponera </span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">tillräckligt länge för att någonting ska registreras på kameran; stackar man tusentals bilder på ingenting får man till slut en bild på just ingenting).</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><a href="http://4.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jmNlfjsyI/AAAAAAAAAB8/IpmMslDGzWU/s1600-h/3.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447356870381777698" src="http://4.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jmNlfjsyI/AAAAAAAAAB8/IpmMslDGzWU/s200/3.jpg" style="cursor: pointer; float: left; height: 128px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 200px;" /></a></span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Har du en canon rekommenderar jag dig att gå in på chdk.wikia.com och <a href="http://4.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jmWbUkCtI/AAAAAAAAACE/8XleRTwR9Q0/s1600-h/7.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447357022270130898" src="http://4.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jmWbUkCtI/AAAAAAAAACE/8XleRTwR9Q0/s200/7.jpg" style="cursor: pointer; float: right; height: 112px; margin: 0pt 0pt 10px 10px; width: 200px;" /></a>ladda ner en fiffig liten grej som du lägger på minneskortet, och genom det får upp en ny meny i din kamera som tillåter dig att sköta i princip allting manuellt! Den ändrar ingenting på kameran, byter du minneskort eller raderar filen fungerar kameran som om ingenting har hänt. Jag lyckades på så vis gå från att kunna ta bilder med max exponeringstid på 15 sekunder till över en halvtimme, vilket sparar en hel del arbete.</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Viktigt att ha i åtanke dock är att vid längre exponeringar behöver du kompensera för jordens rotation (annars blir bilden utsmetad och stjärnorna ser ut som linjer istället för prickar). Så har du inget teleskop eller stativ med motor och ekvatoriell montering gör du nog bäst i att hålla dig till kortare exponeringstider i alla fall. Testa dig fram! Har man inte så mycket zoom på kameran kan man exponera längre innan stjärnorna ser avlånga ut.</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><b><br />
</b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><b>Så hur gör man?</b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Hittills har det varit mycket teori, och det har blivit dags att gå igenom steg för steg hur man egentligen tar en bild på månen, Saturnus, Orionnebulosan eller vad det nu kan tänkas vara. Det finns som jag ser det två olika sätt att ta bilder med en kompaktkamera på saker som ligger utanför jorden; det ena är att ta kort genom ett teleskop, och det andra är att inte göra det. Att ta kort genom teleskopet är betydligt svårare, då man med en kompaktkamera måste fotografera genom okularet.</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Har du ett teleskop, eller tillgång till ett, kan du montera fast din kamera vid okularet med hjälp av en adapter som tyvärr är ganska dyr (ca 600kr, googla på nåt i stil med ”universal telescope adapter” för att hitta dem) om du inte kan göra något hemmabygge själv.</span><span style="font-size: small;"> Ett alternativ är att helt enkelt hålla kameran vid teleskopet och <a href="http://4.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jnbz96FLI/AAAAAAAAACM/VNgtjfp-UWA/s1600-h/img_6563.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447358214296966322" src="http://4.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jnbz96FLI/AAAAAAAAACM/VNgtjfp-UWA/s200/img_6563.jpg" style="cursor: pointer; float: right; height: 128px; margin: 0pt 0pt 10px 10px; width: 200px;" /></a>försöka ta bilder, men det är väldigt svårt. Fast det går. Den enda egentliga anledningen till att ens använda sig av ett teleskop är att kunna förstora upp bilden (för fotografering vill säga, vill du observera har teleskopets förmåga att samla in mycket ljus och "förljusa" objektet en central roll). Vill du fotografera planeter är det förstås ett måste att förstora upp bilden, men många andra objekt täcker faktiskt en förvånansvärt stor yta på himlen, ibland flera fullmånar i storlek. Jag har upptäckt att min kameras 12x zoom räcker gott och väl till att fotografera mycket på himlen! </span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Har du möjlighet att kompensera för jordrotationen, är kanske den bästa metoden att göra en s.k. ”piggyback”, <a href="http://2.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5joJk2xPOI/AAAAAAAAACc/gPmM1p-G8vI/s1600-h/4.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447359000514477282" src="http://2.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5joJk2xPOI/AAAAAAAAACc/gPmM1p-G8vI/s200/4.jpg" style="cursor: pointer; float: right; height: 97px; margin: 0pt 0pt 10px 10px; width: 98px;" /></a><a href="http://2.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jn3oZJXgI/AAAAAAAAACU/DI0kgxgI3dM/s1600-h/1.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447358692226326018" src="http://2.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jn3oZJXgI/AAAAAAAAACU/DI0kgxgI3dM/s200/1.jpg" style="cursor: pointer; float: right; height: 97px; margin: 0pt 0pt 10px 10px; width: 125px;" /></a>dvs du sätter fast kameran ovanpå teleskopet eller stativet. Ibland finns det en speciell skruv avsedd för detta, men om det inte gör det går det lika bra med tejp (själv använder jag en kombination av ett ”gorillapod”-stativ och eltejp). Gör du det och har en bra montering kan du ta väldigt långa exponeringstider. Men som sagt kom ihåg att du, om du bara har studerat din stjärnkarta ordentligt och vet vart du ska rikta kameran, i princip kan ta jättemånga kort för hand och sen ”stacka” dem i datorn.</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><b><br />
</b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><b>Stacka bilder<o:p></o:p></b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Så när du nu har tagit dina bilder, laddar du ner ett gratisprogram från nätet för att lägga ihop dem. Själv använder jag mig av två olika; Registax och Deep Sky Stacker, där det första är väldigt bra för bilder på månen, solen, planeter m.m., och det andra som det låter är bra för bilder på ”deep sky objects”. Då Deep Sky Stacker lägger ihop alla bilder automatiskt, dvs det hittar stjärnorna och ser till att de läggs på rätt plats (align), kan man i Registax göra det på lite andra sätt. Även om man kan välja ”autoalign”, kan det bli problem ifall man tagit kort utan kompensation för jordrotationen. Har du tagit, säg, 100 bilder på månen kan den ha sett ut att vrida sig runt sin egen axel (eller så har du vridit kameran), och du får vrida bilderna rätt, vilket kan vara lite krångligt. Men det går. I övrigt gäller det bara att lära känna programmen genom att testa dem, men ett tips är att åtminstone för Registax klippa ut objektet du vill ha i bilden <a href="http://1.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jokNrmfWI/AAAAAAAAACk/Oa_d1ktSClQ/s1600-h/LaLune5.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447359458150088034" src="http://1.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jokNrmfWI/AAAAAAAAACk/Oa_d1ktSClQ/s200/LaLune5.jpg" style="cursor: pointer; float: right; height: 134px; margin: 0pt 0pt 10px 10px; width: 200px;" /></a>först. Alltså ifall du har tagit 100 bilder på månen, så är det antagligen ett ganska stort svart fält runtomkring </span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">månen i bilden. Ifall du använder ett program som till exempel Paint.net (vilket också är gratis) kan du klippa ut en lagom stor bit (se bara till att du har en ”fixed size” så att alla bilder blir lika stora) innan du öppnar dem i Registax. På så vis spar du mycket tid i slutändan, då själva stackningen går betydligt snabbare med mindre bilder! Värt att tillägga är också att du i Registax har möjlighet att stacka alla bilder (frames) i ett videoklipp! På så vis kan du komma undan problemet med att försöka få samma inställningar på alla bilder med en helautomatisk kamera, och kan till och med få ett hyfsat resultat med en vanlig mobilkamera! Ett av de vanligaste och billigaste sätten att fotografera planeter är att koppla en webbkamera till teleskopet, och sen låta datorn stacka alla bilderna i videoklippet du spelar in.</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jo3QQnFZI/AAAAAAAAACs/VrffJzUk5YA/s1600-h/solen.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447359785259701650" src="http://3.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jo3QQnFZI/AAAAAAAAACs/VrffJzUk5YA/s200/solen.jpg" style="cursor: pointer; float: left; height: 168px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 168px;" /></a></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Du kommer också upptäcka en hel den andra saker som du kanske inte vet vad det är, främst i Deep Sky Stacker där det står att du ska använda saker som Dark Frame, Flat Frame och Bias/Offset. Man klarar sig utan dem ifall man nöjer sig med ett mediokert resultat (man kan trots allt inte vänta sig fullt lika bra bilder från en kompaktkamera som av en dyr systemkamera eller en CCD-kamera gjord för astrofotografering), men om du vill läsa på om hur man gör finns det massor att hitta på internet (det är bara att googla!). Poängen med det hela är att reducera brus för att få en skarpare och klarare bild, genom att ta ett kort med bara brus, invertera det och sen lägga till på bilden så att de tar ut varandra. Det är inte så krångligt som det låter, programmen gör <a href="http://3.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jpVxxFAZI/AAAAAAAAAC0/SO9Wwo-P4zg/s1600-h/plej2.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447360309650325906" src="http://3.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jpVxxFAZI/AAAAAAAAAC0/SO9Wwo-P4zg/s200/plej2.jpg" style="cursor: pointer; float: right; height: 121px; margin: 0pt 0pt 10px 10px; width: 200px;" /></a>det mesta automatiskt. Ett tips som jag önskar att någon hade berättat för mig (innan jag fick lära mig den hårda vägen) är att många kameror automatiskt drar bort en dark frame vid längre exponeringar, så genom att göra det manuellt också lägger man bara till mer brus. Kolla upp vad som gäller för din kameramodell!</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><b>Från teori till färdig bild<o:p></o:p></b></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Så för att kort sammanfatta hur man tar en bild:</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><o:p> </o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">Först kollar du upp hur mycket manuella inställningar du har på din kamera, eventuellt ser du till att utöka dem genom CHDK eller liknande. Sen väljer du vad du vill fotografera, och hur (genom teleskop, piggyback eller utan tillbehör alls). Sedan tar du ett gäng bilder, och är noga med att ha samma inställningar för alla bilder! Det är egentligen det svåraste med de flesta kameror och mer eller mindre omöjligt med mobilkameror. Men kom ihåg att du även kan spela in ett videoklipp och använda i Registax! Har du möjlighet att låta kameran ta flera foton på raken kan det vara värt att utnyttja det. När du tagit alla bilder (inklusive Dark Frames, Flat Frames och Bias/Offset ifall du väljer att använda dig av det) startar du datorn och låter lämpligt program arbeta. Garnera eventuellt färdig bild med lite Photoshop. Färdigt att servera!</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><a href="http://3.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jp8frzFfI/AAAAAAAAAC8/AJl2cfFUVhI/s1600-h/6.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" height="200" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447360974811239922" src="http://3.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jp8frzFfI/AAAAAAAAAC8/AJl2cfFUVhI/s200/6.jpg" style="float: left; height: 320px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 312px;" width="195" /></a></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><a href="http://2.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jqRGejPCI/AAAAAAAAADE/gqEkNR9qOA0/s1600-h/orionb.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" height="200" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5447361328822041634" src="http://2.bp.blogspot.com/_6XT-eHiQ0gE/S5jqRGejPCI/AAAAAAAAADE/gqEkNR9qOA0/s200/orionb.jpg" style="float: right; height: 320px; margin: 0pt 0pt 10px 10px; width: 263px;" width="164" /></a></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif; font-style: italic;"><span style="font-size: small;">Då jag inte fått någon ordning på bildtexterna skriver jag några kommentarer till bilderna här i stället, i den ordning de dyker upp i texten.</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">1: Vintergatan, fotograferad i Bergsjön en stjärnklar natt, 20 bilder med 15s exponeringstid vardera. Endast en kamera och ett stativ, stackade i Deep Sky Stacker</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">2: Ett stjärnfall fångat av misstag på en bild</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">3: Andromedagalaxen fotograferad med piggybackmontering, exponering 10x15 sekunder, stackad i Deep Sky Stacker</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">4: Adapter för att fästa en kamera vid ett teleskop</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">5: Saturnus, fotograferad för hand genom okularet på en 5" refraktor vid Slottsskogsobservatoriet</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">6: Ringnebulosan fotograferad genom okularet med ovan nämnda adapter, exponering ca 20x15 sekunder, stackade i Deep Sky Stacker</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">7: Månen fotograferad genom en liten refraktor, genom ett treglasfönster i en lägenhet på Hisingen. Ca 100 bilder stackade i Registax</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">8: Solen fotograferad för hand, genom att hålla ett par glasögon med solfilter (som brukar användas för att kolla på solförmörkelser) framför kameran. Inga andra tillbehör, inte ens ett stativ. Ca 30-40 bilder stackade i Registax</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">9: Plejaderna, fotograferade med piggybackmontering. Exponering ca 20x2 minuter, stackade i Deep Sky Stacker (med Dark-, Offset- och Flatframes)</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">10: Orions svärd fotograferad i Bergsjön med endast ett stativ och kamerans optiska zoom till hjälp. Exponering ca 20x15 sekunder, stackade i Deep Sky Stacker</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal" style="font-family: "Trebuchet MS",sans-serif;"><span style="font-size: small;">11: Orionnebulosan, fotograferad med piggybackmontering från Slottsskogsobservatoriet, exponering ca 40x2 minuter, stackade i Deep Sky Stacker (med Dark-, Offset- och Flatframes)</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div><div class="MsoNormal"><span style="font-size: small;"><br />
</span> </div>Henkeliduuhttp://www.blogger.com/profile/16738727240031711680noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-78451907704253901772010-03-03T14:59:00.003+01:002010-03-03T16:26:42.644+01:00Rymdtider och vattenånga<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div>Kamratpostens chefredaktör och programledaren för bl a Wild Kids och Melodifestivalen 2004, Ola Lindholm, intervjuade för TT Spektras räkning häromveckan Christer Fuglesang. Intervjun publicerades bl a i morgon- och dagstidningar landet över.<br />
<br />
I tidningsartikeln kunde man bl a få reda på följande information om och från Fuglesang:<br />
<br />
Ute i rymden är klockan precis så mycket som man själv vill, men i den internationella rymdstationen ISS går man efter GMT-tiden (Greenwich Mean Time) - alltså den normaltid som används i tidszonen som omfattar Storbritannien och som alla andra tider sedan utgår ifrån plus eller minus x antal timmar.<br />
I rymdfärjorna däremot, på väg till eller från ISS och under den tid de vistas vid stationen, börjar tiden på noll när man startar på jorden och sedan utgår all tid från denna tidpunkt. Som exempel så går astronauterna i rymdfärjan och lägger sig första gången när tiden är 6 timmar och 30 minuter. Och det oavsett vad klockan är på den plats man startade ifrån!<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="http://members.cox.net/wmckinney1/wallpapr/ShuttleLaunchView2.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="150" src="http://members.cox.net/wmckinney1/wallpapr/ShuttleLaunchView2.jpg" width="200" /></a></div>På frågan om han inte var rädd vid starterna - då det ser ut att vara mycket farligt med all eld och rök - så svarade han att rädsla bygger på osäkerhet och han som astronaut ska ju inte vara osäker på något utan veta till punkt och pricka vad som ska ske så därför är han inte rädd. Han tillägger att just starterna visserligen är det farligaste men att den rök som uppstår vid raketstarterna till största delen faktiskt består av vattenånga.<br />
Raketbränslets vätgas (H) förbränns med syrgasen (O) i luften och bildar H20 - dvs vatten (reds anm).Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7647699223707469239.post-79954186476157773042010-02-25T17:55:00.002+01:002010-02-26T10:09:44.935+01:00Endeavours sista resa.<a href="http://4.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/S4apMW1yb6I/AAAAAAAAAMQ/QD286LpiIPM/s1600-h/fff.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="133" src="http://4.bp.blogspot.com/_5Bjy7-Pmt3I/S4apMW1yb6I/AAAAAAAAAMQ/QD286LpiIPM/s200/fff.jpg" width="200" /></a>Astronauten <a href="http://twitter.com/Astro_Soichi">Soichi Noguchi</a> knäppte <a href="http://twitpic.com/14of2q">ett kort</a>, från den internationella rymdstationen ISS, när rymdfärjan Endeavour och STS-130 började sitt återinträde i jordatmosfären, häromdagen.<br />
Det var första gången som detta blev dokumenterat i bild - från det nya panoramafönstret Cupola.<br />
<br />
<br />
<br />
<a href="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/80/Alpha_Magnetic_Spectrometer_-_02.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="141" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/80/Alpha_Magnetic_Spectrometer_-_02.jpg" width="200" /></a><br />
Endeavours 25:e och allra sista planerade uppdrag är schemalagt till tidigast 29:e juli nu i år. Färden kommer att gå som tidigare till ISS, denna gång med veteskapsexperimentet <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Alpha_Magnetic_Spectrometer">Alpha Magnetic Spectrometer</a> samt lite reservdelar, mm. Detta kommer att bli STS nr 134 i ordningen.<br />
<br />
Det allra allra sista STS-uppdraget med en rymdfärja blir dock STS-133, som kommer att bli ett rent fraktuppdrag utan några rymdpromenader eller liknande.<br />
<br />
<a href="http://www.rymdfart.se/rymdfart/sts/gamla/sts134/sts134.htm">Här kan du läsa mer om STS-134</a>.<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">Fotnot: Alpha Magnetic Spectrometern kommer bl a hjälpa forskarna att leta efter bevis för sk mörk materia och antimateria.</span>Mr Spacehttp://www.blogger.com/profile/11762743808695048169noreply@blogger.com0