Spännande vinterhimmel, januari-mars 2010!

Detta är en sammanfattad text från bl a Telescopium 4/09 plus egna kommentater.
Bild: Planetet Mars i 3D. Källa: Google Earth 5.0/cnet news

PLANETERNA
Av planeterna är det bara Mars och Saturnus som är observerbara under hela perioden. Båda kan ses med blotta ögat. 29 januari står den röda planeten dessutom i opposition, vilket gör den extra gynnsam för observationer! Denna opposition är dock inte lika gynnsam som den under 2003 - då den skenbara diametern var 25 bågsekunder. Nu uppnår den bara 14 bågsekunder, men det är full tillräckligt för att man ska kunna se detaljer i teleskop. Månen passerar strax söder om Mars den 3 januari, den 30 januari, den 26 februari och den 25 mars. Den 25 februari bildar månen, Mars och Pollux en triangel tillsammans. Den 6 januari står månen nära Saturnus, liksom 2-3 februari, samt 2 och 29 mars. Det är lättare att se Saturnus inre månar just nu, när planetens ringsystem fortfarande är förhållandevis liten, och kommer att vara så under hela perioden. Den 2 mars står månen en bit söder om ringplaneten. Planeten passeras även av månen den 29-30:e samma månad. Mars och Saturnus skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 13,4 respektive 19,1 bågsekunder.

Jupiter är synlig i den nedre halvan av Sverige under bara januari månad. Detsamma gäller Uranus. Jupiter är synlig för blotta ögat medan Uranus kräver fältkikare eller litet teleskop. Den 1-18 januari, liksom den 15 februari står månen nära den större av de båda gasplaneterna. Jupiter och Uranus skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 33,1 respektive 3,4 bågsekunder.

Venus börjar bli synlig i slutet av denna period och kommer då tillbaka som aftonstjärna. Merkurius gör även detsamma. Den 31 mars står dessa två planeter endast 3,5 grader ifrån varandra sett från jorden. Den 16 och 17 mars står den smala månskäran strax norr om Venus. Aftonstjärnan ligger även i närheten av Jupiter fyra dagar i mitten av februari - då även månen passerar nära - men det kommer inte att synas då planeterna ligger så nära solen att de hinner gå ned innan skymning. Venus och Merkurius skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 9,9 respektive 5,3 bågsekunder.

Tellus - alltså vår egen planet - har precis den 21 december passerat midsommar, om man befinner sig på den södra halvan av jordklotet. Vi på den norra har annars fått längre dagar än nätter ifrån samma datum och går nu mot varmare och ljusare tider igen. :-) Jorden är solen som närmast (0,98 AE) den 3 januari (se nedan).

MÅNEN
Nymåne inträffar under denna period 15 januari kl 08:11, 14 februari kl 03:51, samt 15 mars kl 22:01.
Fullmåne inträffar 30 januari kl 07:18 - bara 2 timmar och 34 minuter innan undertecknads 40-åriga födelsedag infaller ;-) , 28 februari kl 17:38 och 30 mars kl 04:25.
Däremellan inträffar Första kvarteret 23 januari kl 11:53, 22 februari kl 01:42 och 23 mars kl 12:00.
Sista kvarteret inträffar 7 januari kl 11:39, 6 februari kl 00:48 och 7 mars kl 16:42.

SOLEN
Jorden kommer solen som närmast, i sin årliga bara runt vår stjärna, den 3 januari på ett avstånd av 0,98 AE, eller 147 miljoner kilometer. Den 20 mars inträffar Vårdagjämningen kl 18:32, då natt och dag är lika långa. Solen passerar då himmelsekvatorn från söder till norr.

Den 15 januari inträffar årtusendets(!) längsta ringformiga solförmörkelse på hela 11 minuter och 8 sekunder. Den är dock inte observerbar i Sverige, men kan ses som partiell i sydligare delar av Europa. Själva förmörkelsen kan ses i centrala Afrika, Indiska oceanen (där maximum nås), Indiens sydspets, norra Sri Lanka, Bengaliska bukten, Burma och Kina. Har du tur hinner du boka din vintersemester till någon av dessa länder, om du vill uppleva denna extremt långa (ringformiga) solförmörkelse!
Sverige får vänta tills 4 januari 2011 tills nästa förmörkelse.

ASTEROIDER, KOMETER OCH METEORER
Av asteroiderna är Vesta, Herculina och Pallas synliga fram t o m mars liksom kometerna C/2007 Q3 (Siding Spring), 81P/Wild 2 och C/2009 O2 (Catalina) - för dem som vill observera dessa.
Meteorerna Quadrantinerna (som tros vara spillrorna av asteroiden/inaktiva kometen 2003 EH1) strålar ut från Björnvaktaren den 1-5 januari, med ett maximum den 3 januari kl 20 - alltså på "bästa sändningstid"! :-) Man beräknar ett ZHR på upp till 120 meteorer/timme, dvs 2 stycken i minuten! En 87%-ig måne kan tyvärr störa en större del av natten...

Testuppskjutning genomförd!

Testuppskjutningen som skulle gått av stapeln för några dagar sedan men ställdes in har nu framgångsrikt genomförts.

Bärraketen Ares I-X med en lastkapacitet på 25 ton är den mindre av de två raketermodellerna i Constellationprogrammet och den ska ersätta rymdfärjan med att underhålla ISS och satelliter nära Jorden.

Den större Ares V kommer att ha en lastkapacitet på över 150 ton och ska kunna nå månen.

Orion kallas den kapsel som ingår i programmet och som astronauterna kommer att färdas i.

Läs mer om detaljerna i det äldre inlägget Intressanta fakta.

Läs allt om programmet på Nasas Constellation-program-sida.

Månen kallast i solsystemet

Den 18:e juni i år, påbörjade NASAs Lunar Reconnaisance Orbiter (LRO) och dess följeslagare Lunar Crater Observation and Sensing Satellite (LCROSS) sin färd mot Månen i syftet att bland annat mäta dess temperaturskiftningar och kartlägga ytan.

I torsdags förra veckan rapporterades de första resultaten av LROs Diviner Lunar Radiometer Experiment, vilken utför de första globala undersökningarna av månytans temperatur. Mätningar visar på att det vid Månens sydpol finns kratrar som hyser temperaturer som nedstiger till mindre än -239 C, vilket är bland de lägsta temperaturer som uppmätts någonstans i vårt solsystem, inklusive Plutos yta.

Det kan förefalla högst underligt att Månen, som i jämförelse med de yttre planeterna ligger tämligen nära Solen, kan presentera sådana extrema temperaturer, men faktum är att det inte har med avståndet från Solen att göra, utan snarare att det finns områden på Månen som aldrig exponeras för solljus. Faktum är att det kan finnas områden på planeten Merkurius som är ännu kallare. Den enda värme dessa kroppar hyser är den från deras inre, vilket innebär att det endast rör sig om ”överbliven” värme från då de bildades, alternativt egna radioaktiva sönderfall. Ändock förblir nämnda områden kalla och förmögna att utstråla upp till -263 C utan att återfå någon värme från Solen.

Nyheterna angående de låga temperaturerna framföder idéer om möjligheten att fruset vatten kan förekomma i kratrarna och här kommer vi till ett av LCROSS uppdrag: LCROSS slår ned på Månen den 9:e oktober och kommer då att använda splittret det åstadkommer för analys om huruvida det innehåller spår av is. Ni kommer givetvis att kunna läsa om resultaten här på SpaceFlash!

Här är LCROSS just nu.

Den amerikanska rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) skjöts upp den 18 juni i år för att undersöka månen. Lunar CRater Observation and Sensing Satellite (LCROSS) fanns också med för att leta efter vatten när Atlas-raketens övre steg kraschar på månen.

Just nu idag befinner sig LCROSS på ett avstånd av 552.301 km från Jorden och 639.101 km från Månen.
Den har rest över 7.2 miljoner km på dess jorden runt-resa sedan uppskjutningen.

Christer Fuglesang i första intervjun efter uppdraget med STS-128 Discovery

Christer Fuglesang intervjuas av DN:s Clas Svahn

Christer hoppas på att kunna jobba vidare inom det europeiska rymdprogrammet ESA. Han tror dock inte på några fler rymdfärder.

- Jag har haft det väldigt bra och jag hade i stort sett inga problem den här gången. Det var fantastiskt att uppleva tyngdlösheten igen och att se ned på jorden.

- Det är en speciell känsla att arbeta utanför rymdstationen. Först känns det som man måste hålla sig fast för att inte ramla ned på jorden och det hjälpte inte att jag då hade gjort tre rymdpromenader förra gången jag var uppe. Men när jag kom ut för den andra promenaden hade jag inga sådana känslor, då var det bara en njutning att vara ute.

- En av de mest minnesrika upplevelserna var när jag jobbade på toppen av stationen och såg ned på jorden. Det var dagtid och jag såg hur jorden vred sig under mig. Då kändes det som att det var jag som satt där och styrde hela rymdstationen.

- Jag kommer att fortsätta försöka påverka svenska politiker för att Sverige ska vara med i den satsning som görs i Europa. Det betyder mycket för bland annat tekniska utbildningar men ger också en god självkänsla. Det är frontlinjen för människans utvecklig. Nästa gång som vi åker till månen kanske vi, som nation, kan vara med på något sätt.

Läs mer på http://bit.ly/23EodG