Nya solsatelliten SDO ska skicka HQ-bilddata motsvarande nedladdning av halv miljon låtar från Internet - varje dag!

Idag har Atlas V-raketen lyft från Cape Canaveral i Florida, USA, med sin last, som består av NASAs nya solsatellit SDO (Solar Dynamics Observatory).

Satelliten ska placeras i bana runt jorden för att studera solens komplexa mekanismer med dess magnetfält, solfläckar, solvind, soleruptioner, med mera. Observationerna ska omfatta allt från dess djupa innandöme till dess allra yttersta atmosfär.

Detta ska den göra, under en femårsperiod, bl a med hjälp av extremt högupplösta bilder som är 10 gånger bättre än högupplösta TV-apparater. SDO kommer att skicka ned bilder som är 4096 x 4096 pixlar stora - var tionde sekund! Det betyder att NASA kommer dagligen att kunna ta emot 1.5 terabyte data, vilket motsvarar att du själv skulle laddade ned en halv miljon låtar från Internet - varje dag!

Solvädret är ett stort hot inte bara för astronauterna i omloppbana runt solen och raketers, satelliters och rymdstationen ISSs elektronik utan även för GPS-tekniken och flygfarten på jorden, liksom även vår egen strömförsörjning. Till och med vanliga elektriska apparater kan slås ut i värsta fall - pga magnetstormar från solens aktiviteter.

Solens fläckar har normalt en återkommande cykel med ett maximalt antal fläckar vart 11:e år och då också ett minimalt antal under samma tidsrymd. Den senaste cykeln har (dess bättre - för SDO) av någon anledning låtit vänta på sig - med väldig få eller inga fläckar alls under det senaste året. Den senaste solcykeln varade i 12,5 år fram tills den 4 januari i år då fläckar började framträda på dess yta igen. Av den anledningen är det bra för SDO som kan börja observationerna direkt ifrån början av aktivitetscykeln - något den annars hade missat.

SDO är det första uppdraget i solprogrammet "Living With a Star".

Christer Fuglesangs nya jobb.

Christer Fuglesang har nu efter sina uppdrag på ISS fått nytt jobb.
Han ska bl a koordinera den Europeiska rymdorganisationen ESAs forskning på just rymdstationen ISS, som "Head of Science and Application Division", från maj i år. 
Detta ska han göra på den ESAs tekniska centrum, beläget i Noordwijk, Nederländerna. 
Centrat heter European Space Research and Technology Centre (bilden ovan, foto: ESA), eller förkortat ESTEC, och där sker bl a huvuddelen av allt utvecklingsarbete för ESAs satelliter och rymdfarkoster.

Fram tills dess ska han bl a påbörja arbetet med att ge ut en barnbok, som ska komma ut i höst, tillsammans med förlaget Fri Tanke. Med detta hoppas han  kunna "stimulera barns nyfikenhet om rymd, fysik, mm", som han skriver på sin Twitter-sidan.


Annars har han ett bokat schema med allt från ett möte med kungaparet, på Travellers Club för att prata om sina rymdresor, möte på Riksdagen för rymdintresserade ledamöter till Teknikdelegatonens kampanj för 9:or att söka NV på gymnasiet! (Bilden ovan. Foto: NyTeknik.)
Han skriver även artiklar i tidningar, bl a om att "Teknik finns överallt - utom i skolan".

Mango och Tango i jakten på jordliknande planeter runt andra stjärnor

Dubbelsatelliten Mango och Tango - från Svenskledda satellitprojektet Prisma, som utvecklats av Rymdbolaget - är tänkt att testa formationsflygning med väldigt hög precision i omloppsbana runt jorden. Detta ska göras med hjälp av olika sensor-teknologier. Man kommer också att testa sk rendezvous, dvs "flera rymdfarkoster som kan kommunicera och interagera med varandra med hög precision med avseende på geometri och relativa avstånd".

Kunskapen man får ut av detta kommer att användas inför bygget av nästa stora och kraftfulla radioteleskop i rymden. Ju fler satelliter man kan ha liggande i formation desto högre upplösning kan man få på de bilder man får fram - i jakten på jordliknande planeter runt andra stjärnor!

De två farkosterna, som består av moderfarkosten Mango och dotterfarkosten Tango, har en sammanlagd vikt på under 200 kg. Detta gör dem till lättviktare i satellitsammanhang.
Den mindre av de båda är inte större än en lite större resväska och saknar egna motorer. Mango (här i förminskad skala), som är fem gånger större än Tango, har tre olika motorsystem.
De båda  kommer att placeras i omloppsbana 700 kilometer ovanför jorden och under upp till ett års tid kommer de att utföra olika tester. Satellitparet kommer troligen att skjutas upp i en ombyggd sovjetisk före detta kärnvapenrobot.


Idag onsdag eller möjligen på torsdag får vi svaret om uppskjutningen av Mango och Tango - som från början var känd undet namnen Main och Target - kommer att kunna genomföras som planerat nu i mars eller ej, enligt Krister Sjölander på Rymdbolaget! Allt ska i alla fall vara grönt för launch vid uppskjutningsplatsen i Yasni, Ryssland. Om det inte blir av så är förhoppningen dock att det i alla fall ska gå att genomföra en uppskjutning någon gång nu under 2010.

I samband med namnbytet av de båda farkosterna skrev Robert Cumming i en kommentar på popast.nu att "man kan undra om beslutsfattarna inte har underskattat hur mycket allmänheten vill att vi ska hitta de riktiga tvillingar till jorden som vi hoppas finns därute."


Mer information finns på Prismas egen hemsida.
Bilder från prismasatellites.se.

Klicka på bilden nedan och bygg dina egna Prisma-satelliter!

Så här ser den färdiga modellen ut som "mobil".