Detta är en sammanfattad text från bl a Telescopium 4/09 plus egna kommentater.
Bild: Planetet Mars i 3D. Källa: Google Earth 5.0/cnet news
PLANETERNA
Av planeterna är det bara Mars och Saturnus som är observerbara under hela perioden. Båda kan ses med blotta ögat. 29 januari står den röda planeten dessutom i opposition, vilket gör den extra gynnsam för observationer! Denna opposition är dock inte lika gynnsam som den under 2003 - då den skenbara diametern var 25 bågsekunder. Nu uppnår den bara 14 bågsekunder, men det är full tillräckligt för att man ska kunna se detaljer i teleskop. Månen passerar strax söder om Mars den 3 januari, den 30 januari, den 26 februari och den 25 mars. Den 25 februari bildar månen, Mars och Pollux en triangel tillsammans. Den 6 januari står månen nära Saturnus, liksom 2-3 februari, samt 2 och 29 mars. Det är lättare att se Saturnus inre månar just nu, när planetens ringsystem fortfarande är förhållandevis liten, och kommer att vara så under hela perioden. Den 2 mars står månen en bit söder om ringplaneten. Planeten passeras även av månen den 29-30:e samma månad. Mars och Saturnus skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 13,4 respektive 19,1 bågsekunder.
Jupiter är synlig i den nedre halvan av Sverige under bara januari månad. Detsamma gäller Uranus. Jupiter är synlig för blotta ögat medan Uranus kräver fältkikare eller litet teleskop. Den 1-18 januari, liksom den 15 februari står månen nära den större av de båda gasplaneterna. Jupiter och Uranus skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 33,1 respektive 3,4 bågsekunder.
Venus börjar bli synlig i slutet av denna period och kommer då tillbaka som aftonstjärna. Merkurius gör även detsamma. Den 31 mars står dessa två planeter endast 3,5 grader ifrån varandra sett från jorden. Den 16 och 17 mars står den smala månskäran strax norr om Venus. Aftonstjärnan ligger även i närheten av Jupiter fyra dagar i mitten av februari - då även månen passerar nära - men det kommer inte att synas då planeterna ligger så nära solen att de hinner gå ned innan skymning. Venus och Merkurius skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 9,9 respektive 5,3 bågsekunder.
Tellus - alltså vår egen planet - har precis den 21 december passerat midsommar, om man befinner sig på den södra halvan av jordklotet. Vi på den norra har annars fått längre dagar än nätter ifrån samma datum och går nu mot varmare och ljusare tider igen. :-) Jorden är solen som närmast (0,98 AE) den 3 januari (se nedan).
MÅNEN
Nymåne inträffar under denna period 15 januari kl 08:11, 14 februari kl 03:51, samt 15 mars kl 22:01.
Fullmåne inträffar 30 januari kl 07:18 - bara 2 timmar och 34 minuter innan undertecknads 40-åriga födelsedag infaller ;-) , 28 februari kl 17:38 och 30 mars kl 04:25.
Däremellan inträffar Första kvarteret 23 januari kl 11:53, 22 februari kl 01:42 och 23 mars kl 12:00.
Sista kvarteret inträffar 7 januari kl 11:39, 6 februari kl 00:48 och 7 mars kl 16:42.
SOLEN
Jorden kommer solen som närmast, i sin årliga bara runt vår stjärna, den 3 januari på ett avstånd av 0,98 AE, eller 147 miljoner kilometer. Den 20 mars inträffar Vårdagjämningen kl 18:32, då natt och dag är lika långa. Solen passerar då himmelsekvatorn från söder till norr.
Den 15 januari inträffar årtusendets(!) längsta ringformiga solförmörkelse på hela 11 minuter och 8 sekunder. Den är dock inte observerbar i Sverige, men kan ses som partiell i sydligare delar av Europa. Själva förmörkelsen kan ses i centrala Afrika, Indiska oceanen (där maximum nås), Indiens sydspets, norra Sri Lanka, Bengaliska bukten, Burma och Kina. Har du tur hinner du boka din vintersemester till någon av dessa länder, om du vill uppleva denna extremt långa (ringformiga) solförmörkelse!
Sverige får vänta tills 4 januari 2011 tills nästa förmörkelse.
ASTEROIDER, KOMETER OCH METEORER
Av asteroiderna är Vesta, Herculina och Pallas synliga fram t o m mars liksom kometerna C/2007 Q3 (Siding Spring), 81P/Wild 2 och C/2009 O2 (Catalina) - för dem som vill observera dessa.
Meteorerna Quadrantinerna (som tros vara spillrorna av asteroiden/inaktiva kometen 2003 EH1) strålar ut från Björnvaktaren den 1-5 januari, med ett maximum den 3 januari kl 20 - alltså på "bästa sändningstid"! :-) Man beräknar ett ZHR på upp till 120 meteorer/timme, dvs 2 stycken i minuten! En 87%-ig måne kan tyvärr störa en större del av natten...
2009-12-27
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar