Spännande vinterhimmel, januari-mars 2010!

Detta är en sammanfattad text från bl a Telescopium 4/09 plus egna kommentater.
Bild: Planetet Mars i 3D. Källa: Google Earth 5.0/cnet news

PLANETERNA
Av planeterna är det bara Mars och Saturnus som är observerbara under hela perioden. Båda kan ses med blotta ögat. 29 januari står den röda planeten dessutom i opposition, vilket gör den extra gynnsam för observationer! Denna opposition är dock inte lika gynnsam som den under 2003 - då den skenbara diametern var 25 bågsekunder. Nu uppnår den bara 14 bågsekunder, men det är full tillräckligt för att man ska kunna se detaljer i teleskop. Månen passerar strax söder om Mars den 3 januari, den 30 januari, den 26 februari och den 25 mars. Den 25 februari bildar månen, Mars och Pollux en triangel tillsammans. Den 6 januari står månen nära Saturnus, liksom 2-3 februari, samt 2 och 29 mars. Det är lättare att se Saturnus inre månar just nu, när planetens ringsystem fortfarande är förhållandevis liten, och kommer att vara så under hela perioden. Den 2 mars står månen en bit söder om ringplaneten. Planeten passeras även av månen den 29-30:e samma månad. Mars och Saturnus skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 13,4 respektive 19,1 bågsekunder.

Jupiter är synlig i den nedre halvan av Sverige under bara januari månad. Detsamma gäller Uranus. Jupiter är synlig för blotta ögat medan Uranus kräver fältkikare eller litet teleskop. Den 1-18 januari, liksom den 15 februari står månen nära den större av de båda gasplaneterna. Jupiter och Uranus skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 33,1 respektive 3,4 bågsekunder.

Venus börjar bli synlig i slutet av denna period och kommer då tillbaka som aftonstjärna. Merkurius gör även detsamma. Den 31 mars står dessa två planeter endast 3,5 grader ifrån varandra sett från jorden. Den 16 och 17 mars står den smala månskäran strax norr om Venus. Aftonstjärnan ligger även i närheten av Jupiter fyra dagar i mitten av februari - då även månen passerar nära - men det kommer inte att synas då planeterna ligger så nära solen att de hinner gå ned innan skymning. Venus och Merkurius skenbara diameter är, kring den 15 februari, cirka 9,9 respektive 5,3 bågsekunder.

Tellus - alltså vår egen planet - har precis den 21 december passerat midsommar, om man befinner sig på den södra halvan av jordklotet. Vi på den norra har annars fått längre dagar än nätter ifrån samma datum och går nu mot varmare och ljusare tider igen. :-) Jorden är solen som närmast (0,98 AE) den 3 januari (se nedan).

MÅNEN
Nymåne inträffar under denna period 15 januari kl 08:11, 14 februari kl 03:51, samt 15 mars kl 22:01.
Fullmåne inträffar 30 januari kl 07:18 - bara 2 timmar och 34 minuter innan undertecknads 40-åriga födelsedag infaller ;-) , 28 februari kl 17:38 och 30 mars kl 04:25.
Däremellan inträffar Första kvarteret 23 januari kl 11:53, 22 februari kl 01:42 och 23 mars kl 12:00.
Sista kvarteret inträffar 7 januari kl 11:39, 6 februari kl 00:48 och 7 mars kl 16:42.

SOLEN
Jorden kommer solen som närmast, i sin årliga bara runt vår stjärna, den 3 januari på ett avstånd av 0,98 AE, eller 147 miljoner kilometer. Den 20 mars inträffar Vårdagjämningen kl 18:32, då natt och dag är lika långa. Solen passerar då himmelsekvatorn från söder till norr.

Den 15 januari inträffar årtusendets(!) längsta ringformiga solförmörkelse på hela 11 minuter och 8 sekunder. Den är dock inte observerbar i Sverige, men kan ses som partiell i sydligare delar av Europa. Själva förmörkelsen kan ses i centrala Afrika, Indiska oceanen (där maximum nås), Indiens sydspets, norra Sri Lanka, Bengaliska bukten, Burma och Kina. Har du tur hinner du boka din vintersemester till någon av dessa länder, om du vill uppleva denna extremt långa (ringformiga) solförmörkelse!
Sverige får vänta tills 4 januari 2011 tills nästa förmörkelse.

ASTEROIDER, KOMETER OCH METEORER
Av asteroiderna är Vesta, Herculina och Pallas synliga fram t o m mars liksom kometerna C/2007 Q3 (Siding Spring), 81P/Wild 2 och C/2009 O2 (Catalina) - för dem som vill observera dessa.
Meteorerna Quadrantinerna (som tros vara spillrorna av asteroiden/inaktiva kometen 2003 EH1) strålar ut från Björnvaktaren den 1-5 januari, med ett maximum den 3 januari kl 20 - alltså på "bästa sändningstid"! :-) Man beräknar ett ZHR på upp till 120 meteorer/timme, dvs 2 stycken i minuten! En 87%-ig måne kan tyvärr störa en större del av natten...

Himlen faller ned över våra huvuden!

Hur uppmärksam är du?
Skulle du märka om de lokala småglinen brände av en Thunderking i en soptunna på gården?
Skulle du reagera om de gjorde samma sak i din brevlåda, eller om en asteroid exploderade 20 kilometer ovanför ditt huvud?

Med största sannolikhet, om inte annat förhoppningsvis, är det sistnämnda någonting som åtminstone inte skulle undgå de allra flesta, och framför allt hade ett enormt brinnande stenblock på himlavalvet givit någon form av indikation på att vi plötsligt har fått besök. ...Eller?

Tydligen skall vi inte vara alltför säkra på den saken då en mindre asteroid, enligt forskare vid University of Western Ontario, exploderade med samma kraft som 50 000 ton dynamit ovanför Sydsulawesi, Indonesien i början av Oktober. Först nyligen har nyheten offentliggjorts och slår de flesta av oss med häpnad och förvåning.

Asteroiden ifråga var uppskattningsvis 5-10 meter i diameter, och det är inte helt ovanligt att kroppar av liknande storlek kommer in i jordatmosfären: Statistisken visar på 1 gång per 2-12 år och så länge objekten är av sten kan vi vara helt lugna: Stenkroppar mindre än 25 meter i diameter exploderar som regel långt innan de når markytan och således är det ytterst ovanligt att de åstadkommer någon materiell skada, men skulle en kropp av motsvarande storlek däremot vara av metall... ja då är det dags att hålla i sig! Nedslaget av ett dylikt objekt har potential att åsamka stor materiell skada beroende på var den dimper ned och problemet är att objekt som sådana är näst intill omöjliga att upptäcka i förväg. Asteroider är relativt mörka och i mindre skala är de svåra att upptäcka även genom de flesta teleskop; att bygga teleskop som kan genomsöka rymden tillräckligt snabbt och effektivt och i god tid upptäcka potentiellt hotande mindre objekt skulle kosta en förmögenhet, mer än vad någon rymdforskningsinstitution har möjlighet eller villighet att betala, så vad kan vi vi väl i nuläget göra?

- Inte mycket. Bara tålmodigt vänta på den intensiva ljusglimten i skyn och hoppas på att den självdör innan vi får den i huvudet.

Juno synlig igen!

Denna månad kan man se asteroiden Juno, som cirkulerar runt solen i asteroidbältet.
Den är synlig mellan planeterna Mars och Jupiter: http://bit.ly/16oy7j
Ut och titta! Kraftigt teleskop kan dock behövas!;-)